spelade på lotteriet. Hela samhället tänkte på den närmast förestående dragningen, talade och drömde om denna, och när hon slutligen inträffade, hvilket skedde hvar tredje onsdag, ilade man till Slottsbacken för att icke försumma någon del af högtidligheten.
Lotterier hade länge funnits i det öfriga Europa. Den första offentliga dragningen uppgifves hafva egt rum i London redan 1569, och tre år derefter skall en dylik hafva försiggått i Paris. Här i Sverige anstäldes då och då lotterier för olika ändamål och på olika ställen. Det största dittills var det som omnämnes i vår inledning och som upprättades af tullarrende-societetens fullmäktige[1] samt hade sin dragning i Maj 1733, på det då nya rådhuset. Lotteriet bestod af 10,000 lotter och äfven så många specie-dukater eller 180,000 daler kopparmynt, och största vinsten var 24,000 daler.
Några och tjugo år senare anstäldes ett annat lotteri, som också tilldrog sig mycken uppmärksamhet. År 1757 föreslog öfverståthållaren, grefve v. Düring, att Gustaf den andre Adolfs bildstod måtte på allmän bekostnad uppresas i Stockholm. Förslaget vardt af kungl. maj:t »med särdeles nådigt välbehag ansedt», och för att skaffa pengar gjorde man ett lotteri af 100,000 lotter med ett pris af 100 daler k.-mynt på hvarje lott. Behållningen utgjorde 364,027 daler, och det vardt grundplåten till häststoden på n. v. Gustaf Adolfs torg,
- ↑ Så väl de »stora» som de »små» tullarne voro, jemte accisen i riket, bortarrenderade till en general-tull-societet, som hade omkring tretio fullmäktige, bestående af några handlande, men ett vida större antal förnäme män, såsom generaler, amiraler, landshöfdingar, m. fl.
