Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/197

Den här sidan har korrekturlästs
180
FARSOTER

uppläts åt Klara och Jakobs församlingar. Äfvenså Ormträsket, i grannskapet af Norrtull. På söder anvisades en tomt vid Danto- eller Tantogatan och Grindshagen vid Skanstull.

Hvad sjelfva begrafningssättet angår, meddela vi ur Elias Brenners färgrika skildring, af dir J. V. Broberg införd i hans sakrika och upplysande bok »Om pesten i Stockholm 1710», andra upplagan, Stockholm 1879, några detaljer om de flerahanda processer som Brenner såg tåga förbi sina fönster:

Fig. 76. Den sista grafstenen på Ladugårdslands fattigkyrkogård.

»Den första och hederligaste är deras, som åtnjuta Kyrkogårdarne; de blifva burna af vissa dertill bestälda likbärare af Borgerskapet, som af sig komne äro och ingen annan förtjenst för den förderfvade handelns skull veta att tillgå. De hafva nu efter Collegii Medici förslag och Magistratens ordres måst anlägga en särdeles habit och det för tvenne orsaker skull; 1:o att de skola vara utmärkte att de ej så lätteligen besmitta andra 2:o att denna drägten, som består af svart glatt dvälk, intet så lätteligen skall antaga smittan som yllekläder. De skulle ock i dessa sina svarta skinande Kläder på Theater intet så illa representera D:r Fausti följe. Inga kappor eller bårkläden få nu brukas att derigenom förekomma smittan. Af kistan som står bar på båren och antalet af bärarne kan man märka hvilken är hederligare eller ringare. Den andra och något ringare Processen är den: när tvenne Gardies-Karlar eller drängar slagit ett rep kring kistan och så bära den döde till grafven. Dessa bägge föregående Processer ske på sterbhusets bekostnad, men efterföljande sumtibus publicis på följande sätt: Fram i Processen gå några hederliga matronor som för sina dygder skulle ha lång tid haft fritt logemente på hindergården; ibland dem går en som hela vägen ringer med en klocka; ingen annan själringning bestås åt dessa. Sedan följer den stora Pest-vagnen med fyra hästar förespänd och derpå ligger en stor kista som en lagom bagarbod, allt vackert svart omstruken. I denna kista ligga 14 à 15 lik tillika; bredvid vagnen går en åkare, som med en stor piska befordrar de döda till sitt hvilorum, och så bär processen antingen Horns- eller Giöte-gatan uppföre till en ort utom