(fig. 82) som den från flyttningen till Mynttorget under Karl den tolftes tid bibehållna taflan med lejonen som hålla den krönta skölden med den kungliga namnchiffern (fig. 83). I ett hundra elfva år var detta apotek i samma slägt, ty efter Casper Ziervogels, anläggarens, död drefs det af enkan, till dess mågen P. E. Georgii mottog det och sedan af två andra Georgii efter hvar andra ända till 1804, efter hvilket år det gått genom många egares händer.
 |
 |
Innan Enhörningen, Hvita Björn och Kronan inrättades, utfärdades, 1675, ett allmänt kungl. privilegium för apotekare i Stockholm, och skulle då ej flera än sex apotek få finnas. Ingen materialist, occulist, operatör, bruchsnidare, badare, sockerbagare eller kryddkrämare skulle hafva rättighet att sälja några venera, abortiva, antidota, purgantia composita, aquas tam simplices quam compositas, slagvatten, viol-, rosen- och andra syruper, m. fl. uppräknade medicinska saker som höra till apoteken. Dessa privilegier förnyades 1683, då materialister, qvacksalvare, empirici och andra som stryka ikring landet och sig den ena tiden efter den andra i hufvudstaden uppehålla strängeligen förbjödos att göra de i Stockholm bosatte apotekarne något ingrepp, förfång eller prejudice, hvarför ock slike »qvacksalvare och landstrykare» skulle från staden och riket afhållas och ingen tillåtas att »smörja på gemene man sine förfalskade och bedräglige kompositioner». I det för Collegium medicum, 1680, utfärdade privilegium stäldes apotekare och barberare under kollegiets inspektion, och förordnades, att en syndicus af »doctoribus collegii» skulle tillsättas för apotekens tillsyn och besigtning. Med de förnyade privilegier för Collegium medicum, hvilka utfärdades 1688, följde också den första medicinal-taxan.
