Kalle, Häusermann, m. fl., men hvilka hade till yrke att roa allmänheten och derför borde upptagas på de kapitel, som vi redan afslutat.
⁎
Hans Jakob Seseman (fig. 97), »Aritmetices magistern» och apologisten i Vadstena, vann sin största ära och sin odödlighet genom de galna poem han lät trycka och på Stockholms gator sjelf sprang omkring och sålde. Hans odödlighet stod honom dock billigare än Bager och Bjugg, ty han är icke rolig i sin dårskap, och att den stränge Hammarsköld tog honom in i Svenska Litteratur-historien står som ett under. Bland hans minst odrägliga poem är följande:
Täcka L..., Caramell, är Brunell, Mycket Snäll,
Utan Lön; För Sit Kön, Är Hon Skön, Något Grön.
Stor Optant, Mycket Brandt, På Sin Kant, Så Brillant,
Och Galant, Ja Chermant, Til Present, Åt Sergeant, o. s. v.
ehuruväl de karakteristiska siffrorna här saknas, hvilka i typografien eljest göra ett ganska lifligt intryck, såsom i brudskriften till löjtnant von Wallvijk, 1788.
1. Jag önskar Mamsell lycka, I Giftermålet Sit
2. Fast Hon mig månd förtycka, Det war så Ödet mit.
3. Jag önskar Mamsell Lycka, För Sinom Rika Man,
4. Fast hon mig månd förtycka, Jag icke war så gran, o. s. v.
der siffrorna onekligen äro det roligaste.
Seseman hade en god vän i Elis Schröderheim hvilken lär ha hjelpt honom i hans små omständigheter. Denne roade sig äfven med att skrifva vers till Sesemans bröllop, då han sammanvigdes med mademoiselle Helena Susanna Comstedt, och ur hvilka vi anföra vers 27 och följande:
27. Ja! muntre Hon Dit lif i Dina raska år
28. Och luske Hännes hand Din ålders gråa hår.
29. Nu ifrån alla bråk Er Himmelen beware
