Huru gossarne lekte i fria luften på Gustaf Vasas tid synes af flera teckningar i Olaus Magni, der snöfästningar med snöbollskrig (fig. 123), bollkastning, bågskjutning med mera förekommer. Att man i drottning Kristinas dagar icke lekte stort annorlunda än nu för tiden framgår af en beskrifning på barnspel i Orbis Pictus från 1600-talet (fig. 124). »Gossarna pläga leka», säger den berömde författaren, »antingen med knäcker;¹ eller kastandes klotet² till käglorna;³ eller trissan med klubban⁴ slående genom ringen;⁵ eller snorran⁶ med piskan⁷ omkringdrifvandes; eller med blååsröör⁸ och båga⁹ skiutandes; eller på styltor¹⁰ gåendes; eller på gungan¹¹ sig bevägandes, gungandes».
Ett nöje i fria luften som, enligt hvad undersökningar gifva vid handen, först med detta århundrade kommit i bruk i Sverge, men sedan blifvit dess mera allmänt är Hoppa Hage (fig. 125). Detta är ett mycket gammalt europeiskt nöje. I Frankrike fans det redan 1684 och kallas La Merelle (eller Marelle). I England kallas det Scotch Hopping; i Tyskland Hoppen eller Fuss-scheibenspiel och fans der säkert före 1796. I Schweiz tecknas hagen med åtta lika stora mellanrum. Der, likasom hos oss, kunna tre slags fel begås, hvilka göra att den spelande måste börja om: 1) om någon kastar stenen i orätt rum; 2) om stenen stannar på en linie; 3) om någon stiger på en linie eller ställer sig på båda benen. Hvem som uppfunnit denna lek är okändt, liksom dess betydelse. Dock har någon vid betraktandet af stockholmarnes hage kommit på den tanken, att leken skulle kunna ega en betydelse mera djup än troligen uppfinnaren tillernat. Som bekant, är hagen delad i nio fält; den runda platsen i midten kallas
