»helvete» och den runda platsen vid hagens öfra ända »himmelriket». Hvad ligger närmare till hands för en fantasi än att betrakta leken som en afbild af jordevandringen, kryssande fram mellan helvetets vådor och till himmelriket, ibland på ett ben, ibland på två; och innan man kommer in i himmelen, skall man hoppa omkring den tre gånger; sedan lägger man stenen på stöfveltån, tackar för godt sällskap och kastar den ut genom hagen tillbaka hela den långa väg som den arbetat sig fram — ett drag vittnande om stor humor och stor menniskokännedom.
En annan himlavandring, men inom hus, är Jakobs stege, hvilken företogs i skolan, helst under lektionen. Man gömde nämligen griffeln i ena handen och sedan skulle kamraten gissa i hvilkendera; gissade man rätt, erhöll man ett streck, hvilket bildade en pinne i stegen. Den som först kom upp, hade vunnit, den som blef efter hängdes in effigie i en för ändamålet från början ritad krok.
Om dessa båda himlafärder ega något sammanhang, återstår att upptäcka; att förneka dem en betydelse, en mening, är förhastadt.
Att kasta smörgås är en lek som väl få Stockholmsbarn icke öfvat på Kastellholmens stränder den tid dessa voro mera tillgängliga än nu. Det är ett klassiskt nöje, är verldsbekant och har förnäma anor.
Grekerna kallade det Epostrakismos.
Engelsmännen nämna det duck and drake, (göra änder och andrakar) eller också »att flotta.»
I Nordtyskland heter det Butterbemmen werfen (= kasta smörgås).
I Würtemberg: Die liebe Frau erlösen.
I Nederländerna: Slingherspel, botten opt water, seilen etc. I Schweiz (Appenzell) heter det Vater und Mutter schlagen, küssen, erlösen. Den första bågen kallas nämligen far, den andra mor, de följande äro barnen. I Österrike: Jungfern machen, Jungfernsprüng machen, med mycket mera.
Bland lekar i fria luften hafva Hök och dufva, Jägare och hund samt Dunk sedan forna tider varit de vanligaste och äro allför bekanta att kräfva en beskrifning; men det finnes en omständighet vid dessa, nämligen vid räknandet som gifvit upphof åt en märkvärdig diktart, hvilken ännu saknar namn och om hvars ursprung
