Vid Dunk och Kurra gömma plägade fordom den som »stod» och räknade till tjugo göra detta på följande sätt:[1]
En och två
Bad mig gå
Tre och fyra
Spela lyra
Fem och sex
Valla gäss
Sju och åtta
Bär till måtta
Nie tie
Slipa lie
Elfva tolf
Slå näsan i golf
Tretton fjorton
Plocka hjortron
Femton sexton
Vattna hästar
Sjutton arton
Sopa gatan
Nitton tjuge
Slå bolln i hufve.
Spänna kyrka (Spåna kyrka) är en lek som icke anses tillhöra det finare slaget och som blifvit förvisad till kasernen. Och ändå är den en högst klassisk lek. På franska heter den Hautes-coquilles, på engelska Hot-Cockels och förekom bland de engelska fruntimren redan 1344, från hvilket år ett Bodleianskt manuskript meddelar en afbildning af leken. I tredje delen af Atland omnämnes den bland jullekar och kallas Spennia kyrkia.
⁎
För att nu öfvergå till allvarligare ämnen vilja vi tala något om de första undervisningsböckerna. A-B-C-boken, nyckeln till all kunskap, orsaken till de första bittra tårarne, är en urgammal uppfinning. I Tyskland kallas den Fibel och var ett bland de första föremålen för boktryckarekonsten. I Sverge är abc-boken påbjuden i 1571 års skolordning, dock hafva vi icke sett något äldre exemplar än ett från 1637, hvilket är tryckt i Upsala och uppger sig vara andra upplagan. Att boken är på latin, behöfver väl knapt anmärkas, och att innehållet mestadels består af gudsord icke heller. Först kommer ett abc; derpå oratio dominica (fader vår); symbolum (trons artiklar); decem præcepta (tio buden); bordsbön; tacksägelser, döpelsens och altarets sakrament, morgon- och aftonböner och slutligen
- ↑ I Svenska Fornsånger är en bond-variant.
