Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/300

Den här sidan har korrekturlästs
283
SKOLOR

praktiska lifvet», fingo ingen undervisning alls. Dit hörde nog flertalet af stockholmsgossarne. Någon undervisning åt flickor kunde i gamla tider icke häller komma i fråga. När derför i gamla Stockholm talades om skolor, var det alltid läroanstalter för gossar och i de flesta fall för de gossar som utan att ega tillgång till enskild undervisning egnade sig åt kyrkans tjenst. Fattige voro desse skolgossar vanligtvis, men af en eller annan orsak hade de bestämts för att studera, och studierna hade icke annat ändamål än att skaffa dem embeten, förnämligast inom kyrkan. Öfrige medborgare behöfde icke någon undervisning. Latinet var kyrkans språk, och derför utgjorde det hufvudämnet i skolan.

Trivialskolan var i århundraden Stockholms enda klassiska läroverk samt ända till Tyska skolans uppkomst, som med säkerhet kan räknas från medlet af femtonhundra-talet, den enda offentliga undervisningsanstalten. Namnet antyder att undervisning skulle meddelas i medeltidens tre läroämnen: grammatik, retorik och dialektik; men huru den undervisningen drefs, det varder en annan fråga.

Ehuru skolan var, såsom alla medeltidsskolor, beräknad på att bilda tjenare åt kyrkan, var hon dock, i olikhet med de flesta skolor under den tiden, upprättad af staden sjelf och stod icke på länge under något biskopligt herravälde. Hon styrdes af Stockholms magistrat, dock med biträde af »kyrkoherren». Någon prelatensisk inblandning i skolans angelägenheter tåldes icke. Då erkebiskop Johannes Jerichini, sorglig i åminnelse, försökte sätta till rektor, klagade stadens styrelse och borgerskap hos påfven, hvilken gaf dem rätt. På grund af gamla påfliga privilegier för skolan förbjöds erkebiskopen, påfvens »venerabilis frater», att lägga sig i det som angick endast staden. Och för öfrigt skulle, enligt påfvens uttryckliga tillkännagifvande, hvar och en som sökte antasta dessa privilegier utsätta sig för att förtörna den allsmäktige guden och hans salige apostlar Petrus och Paulus.[1]

Trivialskolan lär i äldsta tider hållits i ett hus norr om kyrkan, ett hus som för längesedan försvunnit. Huru det varit inredt vet man nu mer icke, men på grund af hvad man känner om dylika undervisningsanstalter kan med sannolikhet antagas, att hvarken lärare eller lärjungar njöto af några beqvämligheter. Sådana skolor höllos i långt senare tider i ett enda rum, möjligtvis afplankadt mellan de olika klasserna, kanske också utan någon gränsskilnad mellan alphabetica och rhetorica, under den mörka årstiden, otillräckligt

  1. Martini V:s bulla, dagtecknad Florentiæ XVI Kal. Julii i andra året af Martini pontifikat (16 Juni 1419), finnes intagen i M. v. Celse’s Apparatus ad Historiam Sueo-Gothicam : Sectio prima, Bullarium. Sthlm 1782.