hans tid framkalla något fullt vaket lif. Trivialskolan tyckes hafva gått sin vanliga gång under de närmaste åren efter den bättring som afsågs med »k. maj:ts resolution och mening, korteligen och summevis författad, hvar efter H. K. M. aktar skolorna och akademien att förordna» och som är dagtecknad den 13 April 1620.
I denna resolution nämnas tre slags skolor: gymnasier, halfgymnasier eller trivialskolor samt små trivialskolor. Det tredje slaget är otvifvelaktigt det första fröet till realskolor, men detta frö spirade icke på mycket lång tid derefter upp i Stockholm. Gustaf Adolf sjelf visste icke hvar till sådan skola »omkostnad ex publico skall göras», utan skulle staden sjelf bekosta henne, hvilket för öfrigt också fortfarande var, åtminstone till en dryg del, förhållandet med Stockholms sjelfva Trivialskola.
De »små trivialskolorna» kallades äfven barnskolor och i k. stadgan, 1619, om städernas förvaltning räkneskolor. I Stockholm uppstod ingen enda sådan skola. Man skulle kunna misstänka, att Tyska skolan varit en läroanstalt af det slaget, men, som vi snart skola få se, så rättade äfven den skolan sig efter tidehvarfvets smak och var klassisk.
Från och med 1630 finnas tillförlitligare uppgifter än förut om Stockholms Trivialskola. De kunna framletas ur Norra Latinläroverkets, från Gymnasium ärfda arkiv. Gymnasium, sjelft en fortsättning af Trivialskolan, hade 1821 mottagit de gamla handlingarna, af hvilka de förnämsta äro Annales Scholæ af anno 1630; Liber Scholæ Stockholmensis anno 1647; Stockholms Stads Trivialscholas Inscriptions-Bok 1731—1820; Stockholms Stads Trivialscholas Journal 1731—1821; Förteckning på Ungdomen och dess framsteg i studier uti Trivialscholan 1788—1821, åtskilliga matriklar, m. fl., alla i handskrift, dels på latin, dels på svenska.
Det är ur dessa handlingar som vi, jemte anlitande af hvad vi kunnat för ändamålet finna i Riksarkivet och i Stockholms stads konsistorium, hemtat det återstående af hvad vi ansett oss böra i korthet meddela om Stockholms äldsta läroverk.
Utom af den allmänna vanmakt, i hvilken de svenska skolorna tyckas hafva funnit sig under första tredjedelen af sextonhundratalet, led Stockholms Trivialskola också af de olyckor som pesten 1629 orsakade. Rektor Nicolaus Niurenius dog i farsoten, och skolan var utan rektor ända till slutet af Oktober 1630. Läsningen försummades, och lärjungarne sysselsatte sig med att bära bort lik. Mänga dogo, blott få infunno sig i skolan.
I Oktober 1630 tillträddes rektoratet af Jacobus Bose
