Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/31

Den här sidan har korrekturlästs
17
PÅ 1730-TALET

sitta och titta en sån der snöping i flinten — man kan inte dricka en kopp té, utan att man skall hitta en hårpiska i botten. Och hur skall det gå med vår inhemska industri? Hur skall det gå med mina lotter i Rörstrand? Vi hade auktion på porcellain i fabrikens hus i 54:an Riddarhustorget, men inte en katt ville köpa: — Nej, vi vänta på Götha Leijon, sa man! Och nu är det här!

Fig. 15. Ostindiska Kompaniets skepp Götha Leijon. Ur Schantz’ Dagbok. (Ms. i K. B.)

Herr Leonhard blef patriotiskt ursinnig, kritade sin kolf och fortfor:

— Och hvad ha svenska manufakturerna för gagn af detta? Bosch, det är intet! Är detta statshushållning! Hvad har Sverige med Kina att göra. Och hur går det med våra sidenmanufakturer? Ja, fråga vår vän Isaac Fritz vid Surbrunn![1] Han är min själ färdig att slå vantarne i bordet när som helst! Jo, man ställer till lotterier. Ha vi icke kanske General-Tull-Arrende Societetens fullmäktiges privilegierade Lotteri! Sitter icke handelsmännen Kierrman och Plomgren der nere i 37:an i Räntmästarhuset och schackrar med lotterna. Ha vi kanske inte Rosenmüllers Silfvermyntslotteri och Lunds Universitets Lotteri och hela verldens lotteri! Och ska man inte sitta och se på hur de här byglarne sno omkring i husen och skrifva opp styfkjortlar och ...[2]

  1. Styfson till förr nämde Renat. Hade en process med Manufakturkontoret 1740 då han måste afträda sin egendom. Handlingarne i målet äro från Hofrättens Arkiv flyttade till K. Bibl., der de nu förvaras. »Fritz Manufactur» synes på Tillæus’ karta.
  2. Kommissarier gingo omkring i husen och upptecknade, för slottsbyggnadshjelpen, fruntimmers styfkjortlar och andra lyxplagg. Se ofvan.
Gamla Stockholm, häft. I, 2:a uppl.2