vedbod; d) rektorns skräprum; e) konrektorns vedbod; f) tredje kollegans rum; g) rektorns vedbodar; h) första kollegans kök; i, k, l) första kollegans rum.
Våningen en trappa upp:
a, b) rektorns rum; c) rektorns sal; d) rektorns kök; e) stora skolsalen med första, andra, tredje och femte klasserna i samma rum; f) fjerde eller rektorsklassen.
Våningen två trappor upp:
a, b, c, d) konrektorns rum; e) rektorns bibliotek; f) rektorns visthus; g) konrektorns skräprum; h) rektorns dito; i, k, l, m) andra kollegans rum; n) konrektorns visthus.
Att andra kollegans rum voro försedda med blyinfattade fönster, grön, tysk kakelugn och endast brädtak angifves, liksom att rektorns och konrektorns lägenheter ståtade med gipstak, men huru första och tredje kollegans rum voro i det afseendet utrustade omtalas icke.
År 1774 besökte öfverståthållaren, frih. Carl Sparre Trivialskolan och fann huset oundgängligt tarfva reparation för minst 80,000 daler kopparmynt. Tjugutre år derefter lofvade öfverståthållaren, frih. Essen fullständig reparation och aflät bref derom till justitieborgmästaren, lagmannen Ulner. Likaledes samma år den då t. f. öfverståthållaren, grefve Samuel af Ugglas. År 1798 flyttade »lärarne eller de hyresmän som mot en obetydlig hyra i förlitande på sin starka helsa vågat bebo de först nämdes rum». År 1800 gillade kungl. maj:t ritning och förslag till reparation, och öfverståthållareembetet befalde vederbörande att skyndsamt företaga byggnaden, hvarpå kanslersgillet 1803 »insinuerade hos kungl. maj:t, anhållande om nådig befallning till magistraten, att skolan måtte repareras». Och 1806 var dock ingenting ännu för det ändamålet gjordt[1]. Då skref rektor J. C. Höijer i sin »ödmjukaste promemoria om Storskolhuset» att dettas »så väl yttre som inre rysliga utseende är väl ett ovedersägligt bevis derpå, att på femtio års tid ingen reparation åtminstone som förtjenar namn deraf blifvit skolan bestådd».
Redan 1766 uppstod frågan, att magistraten skulle återlösa Lilla Myntet (på hvars tomt en del af cellfängelset nu står) och dit förlägga Trivialskolan (nu äfven kallad Katedralskolan), och i stadens Byggnadskontor finnas planer och förslag för en sådan anordning, men frågan förföll, utan att något likväl gjordes åt det gamla skolhuset. Lärarne begärde slutligen (1809) ersättning af Handelskollegium, som hade vården om huset sig anförtrodd, för att de i elfva år nödgats hyra rum på andra
- ↑ Handlingar rörande Scholeverken i allmänhet och Cathedral-Scholan i synnerhet. Handskrift i Norra allmänna läroverkets arkiv.
