studierna och äro androm till besvär. Memorialet medgifver dock, att detta förhållande vore en naturlig följd af Trivialskolans dåliga tillstånd. Bland annat erinras, att »uti skolan nu är sådan orenlighet uti lukt, kläder och seder, att den gud hafver satt i något värde och gifvit medel drager i betänkande, ja, ingalunda vill sätta sina barn i den skolan», utan hellre antager oduglige, enskilde lärare.
I samma skrift klagas också öfver »barnskolorna» som mot skolordningarnes lydelse hade hvad sjelfsvåld de ville med lexor och annat. Hvar och en skola ville vara så god som den andra, hvarigenom uppstodo »olidlig kamp och ambition». Hvad som också ansågs mycket skadligt var, att lärare förordnades från Upsala, »utan stockholmensiums vittenskap och gillande».
Bland remedia eller boot för olägenheterna och hvilka mest tyckas röra d. v. gymnasium i Stockholm, såsom inskränkt antal lärare, men med större inkomster för hvar och en af dem, förbud mot likgång o. s. v., föreslogs också, att hvar och en skulle strängt tillhållas att icke till sina barns informator antaga någon som ej undergått förhör inför konsistorium.[1]
Ofta stodo sådana raballer anklagade för konsistorium, och många af dem anförde till ursäkt, att de icke kunde föda sig och familj med något annat yrke än barnundervisning. De släptes vanligtvis, men förständigades att icke ånyo göra sig saker till slika förbrytelser. Stundom tyckes man hafva hetsat värfvare på dem och pressat dem till krigstjenst för att de icke vidare skulle göra skada åt skolan.
På detta sätt slog Trivialskolan sig fram under sexton- och en god del af sjuttonhundratalet. Under några tider höllos qvartalsexamina, under andra blott års- eller halfårsexamina. Examinatorer voro alltid pastor primarius och en eller flera af hufvudstadens öfriga kyrkoherdar samt en af borgmästarne och ett par consultissimi senatores civitatis, det vill på enkel svenska säga stadens rådmän. Vid examen höll en eller ett par af rektorsklassens lärjungar tal på latin, och ämnena voro ganska omvexlande. Så talade vid en examen 1683 en lärjunge om literatur och skolor, en annan om de kristnas högst gräslige fiende turken (de immanissimo Christianorum hoste Turca), den tredje om lärjungars fyra hufvuddygder.
- ↑ I afseende på utländska, i synnerhet tyska, lärare som inkommo i riket och af hvilka ett ganska stort antal tyckes hafva slagit sig ned i Stockholm, utgaf magistraten 1682 en »Åtvarning och förmaning till alla stadsens inbyggare, publicerad på alla predikstolar i Stockholm den 16 Juli, att ingen af främmande nation må antagas till deras barns information, med mindre han först af Ven. Consistorio är examinerad.» Denna varning tyckes dock hafva gält mest farhågan för spridande af villomeningar i religion.
