Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/331

Den här sidan har korrekturlästs
314
SKOLOR

instrument sjöngs ett andante ur intendenten och kapellmästaren Romans[1] Jubilate, »med allehanda instrumenters omväxling, och det med sådan accuratess och smak, att en kännare måste förundra sig öfver ungdomens färdighet i denna konsten». Efter ett latinskt tal af Carolus Fornander, »en välartad och skickelig yngling af superioribus uti classe suprema», utfördes »med bara instrument ett pastorale gjordt öfver vår frälsares födelse af den namnkunnige italienske mästaren Schiassi». Derpå uppfördes »sångevis» ett allegro af Roman, och till slut sjöngs psalmen »Nu tackar gud allt folk».

Denna Luciafest bevistades, tillägger anteckningen, af otroligt mycket folk, och der uppstod så stark trängsel, att många måste åter gå sin väg. Justitieborgmästaren lofvade att skaffa vakt till nästa gång.

Den journal som fördes af rektor i Trivialskolan på 1700-talet har bland annat antecknat åtskilliga tilldragelser som kunna vara af intresse för forskaren i Stockholms häfder, men egentligen icke hafva någon gemenskap med skolans historia, såsom när riksdagarne börjades och afslötos, när grunden lades till den ena slottsflygeln vid Lilla borggården, att en trumslagare vid gardet mördade sin hustru, att en judinna döptes i Storkyrkan, att eldsvåda härjade på Södermalm och prestmöte hölls i Upsala, att kanonsalut gafs på nyårsmorgonen, att tjufven Göthe hängdes (1737) i galgen utanför Skanstull, o. s. v. Mord och skamliga brott äro i allmänhet noga antecknade under några år, och dessa anteckningar äro ett ytterligare bidrag till upplysningen derom, att sedligheten i Stockholm visst icke stod på högre ståndpunkt under föregående århundraden än i vår tid. Konsistorii protokoll hafva för öfrigt i den saken mycket att intyga.

Journalen upplyser också, att skolungdomen användes för att sjunga vid alla offentliga fester, såsom kungliga och furstliga intåg, bröllop, m. m., då Trivialskolans lärjungar höllo sig vanligtvis i Storkyrkans torn, der de utförde »allehanda härliga lofsånger, understödda af basuner, hvilka likaledes af dem trackterades». Alltid betygade de kungliga deröfver »ett besynnerligt nöje och behagade det med nådigt välbehag afhöra».

Men hvarifrån kom all denna ungdom som år efter år intogs i Trivialskolan och af hvilka åtskilliga, kanske dock det minsta antalet, sedan afsändes till Upsala att idka studier? Var det barn af föräldrar inom de s. k. »bättre» klasserna? I de flesta fall icke. Anteckningarna från 1700-talet upplysa ofta om fädernes yrken. Man

  1. Johan Helmik Roman, kallad »den svenske musikens fader», född i Stockholm 1694, studerade i England under Hændels ledning, vardt svensk hofkapellmästare 1727, † 1758.