Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/351

Den här sidan har korrekturlästs
334
SKOLOR

och flyttade skolan dit. Det var det andra huset till venster, när man kommer från Parmmätaregränden, nu n:o 3. Tomten hade först bebygts af Mattes Sadelmakare. Kyrkan köpte det af garfvaren Olof Beckmans enka, elfva år efter den stora eldsvådan som lade i aska sju vid den gatan kostsamt anlagda garfverier. År 1824 flyttades skolan till n. v. n:o 4 vid samma gata, hvilket hus till församlingen testamenterats af lifmedikus C. A. Lindblad. — I vår tid har skolan alldeles upphört.

Om Ladugårdslandsskolans äldsta öden äro underrättelserna mycket sparsamma. Året 1690 uppgifves såsom instiftelseår. De äldsta skrifna och ännu bibehållna handlingarna gå icke längre tillbaka än till 1731. I n. v. Ladugårdslands elementarläroverks bibliotek finnes nämligen »Ladugårdslands Skolebok, inrättad af den 12 maji 1731 af Olof Ekman, Rector Scholæ» och som naturligtvis börjar med en latinsk uppmaning:
 Venite pueri, audite me, timorem Domini docebo vos,
men meddelar föga upplysningar. Skolans journal från äldre tider innehåller i synnerhet anteckningar om liksångspengarne.

År 1731 fans skolan i kyrkoherdehuset, vid Ladugårdslands torg, men flyttades sedan till komministerhuset, i hörnet af Storgatan och Skepparegatan. Der upplefde den gamla skolan sin sista tid. Då läroverket sedermera förlades till öfra delen af Nybrogatan var det icke längre lägre apologist-skola, utan lägre elementarläroverk, och dermed hade det lemnat sin plats i gamla Stockholm bakom sig.

Långt före S:t Claras och S:t Olofs församlingars åtskiljande hade S:t Olofs kapell en egen skola, tillkommen 1695 genom pastor Isogæi[1] bemödanden. Om den skolan känner man föga. Hon tyckes i sin början icke hafva haft något stadigt uppehållsställe, men 1707 bygdes ett skolhus vid norra kyrkogårdsporten, och i väggen åt kyrkogården sattes en sten med denna inskrift:

Surgere me vovit Pastor Simon Isogæus,
Quem laudabit gens viva et ventura Nepotum
A:o D:ni MDCCVII [2]

Stenen sitter ännu qvar i husväggen inåt kyrkogården, och det gamla skolhuset nyttjas nu till församlingens arbetsskola.

Med församlingen ändrade skolan namn 1773 och kallades derefter Adolf Fredriks.

  1. Simon Isogæus, kyrkoherde i Clara, känd minnestalare och i synnerhet bekant för sin likpredikan vid Ulrika Eleonora den äldres begrafning. Bland de många versmakare som prisade honom efter hans frånfälle, 1709, var äfven fru Brenner, som liknade honom vid — ett pomeransträd.
  2. Pastor Simon Isogæus, som lofvade upprätta mig, skola samtida och efterkommande slägten prisa.