månaden, men det tyckes ej hafva lockat mycket, ty efter några och trettio års tillvaro hade lärjungarnes antal tillväxt med blott en och var då, 1828, icke större än nio.[1]
Hofinstrumentmakaren Peter Kraft hade (1807) genom testamente skänkt något öfver 16,000 rdr banko till fattiga borgarebarns undervisning. Den skolan hölls i början ej blott i samma hus, utan äfven i samma rum som fri- och fattigskolan, men var dock en särskild anstalt. Lärjungarnes antal utgjorde vid skolans första inrättande tjugu, heter det i Lundeqvists »Stockholm», men C. U. Broocman uppgifver i den lägre klassen sexton eller tjugu och i den högre tjugufem och påstår äfven, att fattigskolan vid den tiden (omkring 1810) hade sextio lärjungar.
Skolan för fattiga flickor stiftades, 1806, och underhölls af med. d:r J. N. Brandt, känd och aktad läkare och menniskovän, hvilken utnämndes till generaldirektör för Stockholms stads alla barmhertighetsanstalter, en befattning som dock snart åter upphörde. Han inrättade också en, sedermera af fattigvården öfvertagen kostnadsfri Söndagsskola för gesäller och lärgossar, och vi veta, att många af de handtverksmästare som på 1820- och 1830-talen voro ansedda så väl inom sina yrken, som bland borgerskapet i allmänhet aldrig haft annan boklig undervisning än den som skänkts dem i denna Söndagsskola. Hon utsträckte sedermera sin verksamhet till undervisning äfven ett par timmar på hvardagsqvällar samt kallades Handtverksskola och förenades, 1848, med den under tiden inrättade Borgareskolan, som hade ordenssällskapet »Redliga förbundet» att tacka för sin tillvaro.
Till det gamla måste räknas de ni försvunna vexelundervisningsskolorna, dels offentliga och för de fattigare stadsbarnen, dels också enskilda och afsedda för andra bemedlade. Redan inom ett par årtionden efter Bell-Lancasterska metodens tillämpning på några skolor i Storbritanien infördes den i Sverige. Vid början af 1820-talet var vexelundervisningen i full gång i den af grosshandlaren H. Th. Philipsén, 1811, inrättade fattigskolan vid Adolf Fredriks torg. Skolans lärare, magister P. R. Svensson, hade, på uppmaning af generalen, grefve Jakob De la Gardie samt på uppfostringskomiténs bekostnad, 1817, företagit en resa till Storbritanien, inhemtat kännedom om metoden och efter sin återkomst, 1819, tillämpat den i nyss nämda skola.
Mest bekant af Lancasterskolor i Stockholm vardt »Stockholms allmänna barnskola» i staden inom broarne, hvilken låg i ett sedan
- ↑ N. W. Lundeqvists tillägg till N. Lundeqvists »Stockholms stads historia.» Sthlm 1829.