Upsala, Kalmar, Malmö samt på Gotland, i Upland (Alsike) och i Stockholm.
Detta sist nämda skall hafva sin upprinnelse på 1300-talet, egt prebender och altare i Storkyrkan, vid sydvestra dörren under läktaren. Gillets samlingslokal eller stuga låg redan tidigt vid Skomakaregatan, »på högra handen ifrån torget», och kallas i handlingarne Helga Lekama gård. Den bestod 1436 af två hus: curia inferior eller egentliga gillestugan och curia superior. Här höllos i äldre tider sammankomsterna. Då ledamöternas antal sedermera betydligt ökats, hyrdes rum stundom i Vårfru Gillestuga, stundom i S:t Gertruds; mindre sammanträden höllos i Storkyrkans sakristia.
Ehuru gillet egentligen var ett andligt sådant för Stockholms klerkeri, blefvo dock bröder och systrar af alla stånd antagna. Kungliga och furstliga personer, riksråd, riddare, embetsmän, borgare, handtverkare, bönder, drängar och pigor; ingen som fört en oförvitlig lefnad och kunde erlägga afgiften var derifrån utesluten. Ordentliga tiden till nya ledamöters antagande var då »gillet blef drucket» och vid de fyra större begängelserna, dock kunde intagning ske äfven vid andra, mindre sammankomster.
Med hvilka ceremonier receptionerna skedde vet man numera icke. Inträdesafgiften var ganska skiftande, och om den ej kunde utgöras i pengar, erlades den in natura, såsom med guld- eller silfverpjeser, tennkannor, kopparflaskor, messingskittlar, grytor, vapen, sängkläder o. s. v. Men i synnerhet var vax ett gångbart betalningsmedel, emedan stora förråd af detsamma åtgingo till ljusen, både i kyrkan och på gillesalen.
Gillets förnämsta embetsman var åldermannen. Honom måste alla såsom sin förman med heder och lydnad bemöta, och då han med klockan äskade ljud, måste hvar och en tystna, vid vite af ett halfpund vax. Han skulle vara prest och valdes på ett år. Till biträde hade åldermannen två klerkbröder, kallade stolbröder, vid hvilkas sida funnos medhjelpare eller skaffare, som hade att beställa om gillets hushållning och framför allt om det som hörde till gillesdrickningen. Derjemte funnos andra betjenter, hvilka dels voro ständiga, dels tjenstgjorde vid vissa tillfällen.
De förra voro: Kapellaner som förrättade messorna uti de kor som gillet egde i Storkyrkan;
Klockaren vid bykyrkan som hade årlig lön för ringning och klämtning i primklockan; hvarförutom han drog försorg om ljusstöpning och duktygstvätt;
Orgamästaren som skötte orgelverket vid gillets gudstjenst;
Orgtramparen som fick 2 penningar i veckan, då han
