Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/375

Den här sidan har korrekturlästs
358
GILLEN. SKRÅN. GESÄLLSKAP.

11:te. Skall tärning- och kortspel vara förbudet, så länge gesällers och unggesällers öl varar.

12:e. »Hafver jag något förgätit, så stånde någon upp, och anmäle det uti mitt ställe, alltså med förlof».

(När den första och andra omfrågan är förbi, blir den tredje ståendes tills allt är slutadt. N.B. När någon blir anklagad, gå de begge ut, samt deras verkstadskamrater med. När någon blifver inkallad, säger Örtgesällen: vill han med gesäller och unggesäller hålla och lefva, så fatta (N.B. nyckeln.)

⁎              ⁎

Som häraf framgår spelar örtgesällen (tyska Ortgesell = Platsgesäll) en vigtig roll och förvexlas stundom med åltgesällen, hvilken till tecken af sin värdighet bar gesällstafven. Nedläggandet af densamma skedde ock under ceremonier som för oss numera äro svårbegripliga. Ett högst märkligt bruk afslutar denna klensmedernas handtverksordning; det är en ordstrid eller munhuggning mellan en unggesäll och åltgesällen. Efter som densamma är reglementerad, lemnades väl icke något tillfälle för ett qvickhufvud att göra sig bemärkt. Samtalet är i sig sjelft mycket karakteristiskt.

Åltgesällen tillfrågar unggesällen först:

— Hvarifrån kommer min goda unggesäll här så geschwindt, att jag honom hos gesiäller och unggesäller finner.

Svar. Jag kom hit ifrån Örebro, jag beder han frågar min nabo.

Åltg. Hans namn är all ära värdt; lef väl, det skall vara mig kärt.

Men om unggesällen har lust att retas med åltgesällen svaras:

Svar. Jag är allt här, hvad vill han mig mer.

Åltg. Att jag honom handtverksbruk fråga vill.

Svar. Handtverksbruk vill jag väl svara, om han mig rätt frågar.

Åltg. Frågar jag intet rätt, så vore han min herre och jag hans dräng; men frågar jag rätt, så är jag hans herre och han min dräng.

Svar. Eder trogna tjenare vill jag gerna vara; drick han bara vatten, gif mig bra vin, och låt mig sofva hos kärestan sin, så vill jag alltid vara hans trognaste tjenare.

Åltg. Min käraste har nog mig så kär, att ingen annan får komma henne så när. — Huru kom min goda unggesäll vidare här?

Svar. Jag lopp väl hit till denna staden; jag beder min goda åltgesäll vill säga, hvad som är hvarken inom eller utom fönsterna. (Gissa.)

Åltg. Jag kom hit utan bära, jag beder det få lära. Nej gissa nu ... Huru kom min unggesäll vidare hit?

Svar. Jag har väl kommit hit så när, att min åltgesäll ville säga mig hvad det bästa af staden är.

Åltg. Huru kom han då vidare hit?