De båda norra kämnersrätterne hade sina lägenheter i Castenhof (Kasten-Håf) vid Norrmalmstorg (nu Hôtel Rydberg), och den södra kämnersrätten i Stadshuset vid Södermalmstorg, bygdt på 1660- eller 1670-talet samt under olika tider användt till många ändamål. Stadens kämnärsrätt och rådstufvurätten samt magistratens egentliga säte, med de fyra kollegierna (Justitie-, Politie-, Handels- och Embetskollegium), af hvilka hvart och ett hade en borgmästare till ordförande,[1] fortforo att vara i rådhuset vid Stortorget, men detta hus förföll allt mera och vardt allt olämpligare till sitt ändamål. Slutligen inköptes det Bondeska palatset vid Riddarhustorget. Detta hade bygts af riksskattmästaren grefve Gustaf Bonde och finnes i sitt ursprungliga skick, då flyglarne ännu icke voro uppförda, afbildadt i Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna. Huset brann 1692, led sedan ännu en gång skada af eld, men var redan i början af förra århundradet å nyo fullkomligt i stånd satt. Efter riksskattmästarens död, 1677, egdes det af hans son, grefve Carl Bonde, hvars enka, född Gyllenstierna, först hyrde ut det till Svea hofrätt och upplät det till krigskollegium samt, efter slottsbranden, till inhysande af den räddade och först till grefve Liljes hus flyttade delen af kungl. biblioteket och slutligen, 1730, sålde huset till Stockholms stad.
Den 7 Februari 1732 togs det af »samtelige loflige Stockholms stads magistrat soleniter i possession», och då hölls den första rådstufva derstädes. Det gamla rådhuset tyckes dock ännu någon tid hafva användts för åtminstone en del af sitt ursprungliga ändamål, och rifningen beslöts först 1754.
⁎
I gamla tider samlades borgerskapet på Stortorget icke blott för att hålla fredligt burspråk, utan äfven för att rusta sig till strid mot rikets fiender. Under Carl Knutssons tid kom, 1455, danska
- ↑ Två dagar i veckan var kollegii-dag, då hvar borgmästare med dertill förordnade rådmän infann sig i sitt kollegium. Dess utom skipades, enligt 1672 års förordning, rättvisa på allmän rådstuga tre dagar i veckan, då borgmästarne turvis tjenstgjorde, alltid biträdde af tolf rådmän. Hvarje fredag var plenum på rådstugan, då alla fyra borgmästarne med tolf rådmän borde för stadens styrelse till gemensam öfverläggning sammankomma under öfverståthållarens ordförandeskap. Kl. 8 på morgonen skulle magistraten vara tillstädes på sina embetsrum. För hvarje försummad timme, räknad från kl. ½ 9, bötades 1 mark s:mt, och uteblef någon alldeles, kostade det honom 1 daler s:mt. — Kämnersrätterna upphäfdes 1849.
