lossas under marsch. Ingen fick lemna ledet eller från kompaniet afgå. Alldeles förbudet var att med drickande sig öfverlasta »mer än hvad han nödtorfteligen kan betarfva.»
År 1677 utfärdades af öfverståthållaren, riksrådet Claes Rålamb samt borgmästare och råd en »publikation», att borgerskapet skulle vara färdigt i fullt gevär, i fall något fiendtligt skulle förefalla. Detta var med anledning af kriget mot Danmark och i fruktan för att de förenade danska och holländska flottorna skulle hemsöka Stockholmstrakten. Borgerskapet tillsades, att med sina öfver- och undergevär inställa sig hvar vid sitt kompani, så snart trumman röres, vare sig dag eller natt, utan något dröjsmål eller en minuts försummande, hafvande sina bandéler och patrontaskor med krut och lod väl försedda och villigt lydande kommando.
Med korta mellanskof utgåfvos förnyade påbud, huru förfaras skulle vid borgerskapets »mönstringar och andra sammankomster». Sådana påbud finnas från åren 1686, 1692 och 1696. En förordning af 1700 erinrar, att de som sjelfva erhållit befrielse från vakthållning likväl måste skicka sina drängar att fullgöra vakterne. Försummades detta, skulle första gången pliktas 20 daler rmt, andra resan dubbelt, men försummades det tredje gången, skulle den tredskande för sin person icke njuta någon förskoning, »utan vara förpligtigad sjelf i person att uppmarschera och för vakthållningen intet blifva frikallad så länge hans krafter kunne det tillåta.» Straffbestämmelserna voro för öfrigt alltid böter, halfparten till kompaniet och andra hälften till de fattiga.
Året näst efter utfärdades ett nytt påbud, som föreskref, att ingen finge i allmänhet undandraga sig vakthållningen, men om någon njöte befrielse, skulle han ej längre, såsom dittills, sända oskickliga och otjenliga personer eller illa klädda, så att »de andre af borgerskapet draga försyn gå bredvid dem», utan gode, duglige och väl klädde karlar med godt och försvarligt gevär.
Under det alla dessa påbud[1] utfärdades, var borgerskapet ofta i tjenstgöring. År 1683 paraderade det vid de ryska sändebudens företräde på hofvet, och det i tre dagar, den 2, 24 och 27 Oktober. År 1686 gjordes tjenst i stället för det kungl. gardet som kommenderats till Kungsör. År 1697 paraderades vid Carl den elftes begrafning, och 1698 vid hertigens af Holstein ankomst till Stockholm. År 1701 befaldes ett halft kompani att hålla vakt vid Skeppsbron.
Den 29 Januari 1702 utfärdade öfverståthållaren med
- ↑ Stockholms Stads Ordinantier.
