Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/403

Den här sidan har korrekturlästs
385
BORGERSKAPET

borgerskapets vård öfverlemnade sin son och maka. Efter skrifvelsens uppläsande, höll kronprinsen åter tal.

Segern vid Fredrikshamn firades med Te deum och stor parad, efter hvilken borgerskapets infanteri-underofficerare hade stor middag på Eriksberg, hvarvid de inbjudit sitt öfverbefäl tillika med några af magistraten samt främmande ståndspersoner. Samma dag hade en ansenlig samling af kavalleriet middag på börsen, »vid hvilket tillfälle de kungliges och fleres skålar blefvo druckne under pukor, trumpeter och ett hurrande som utvisade sällskapets glädje och vördnad för sin älskade konung». Under måltiden upplästes, så väl på Eriksberg, som på börsen, af sekreter Lidner författade verser, en »heroid» från Birger Jarl till borgerskapet i Stockholm på högtidsdagen den 3 Juni 1790, der det bland annat heter:

. . Så välgörande ej blickar Himlen ner,
Som då ett troget Folk sin Kung i döden följer,
Då, med dess oväns blod, dess Kölar Segren sköljer
Då störtas härar ner. — Hur mäktig kärlek är,
Den största för sin kung dock svenska hjertan bär:
Och ... Gustaf, då han ser, hur den förförde gråter,
Med viggen i sin hand, blott segrar ... och förlåter.

Efter ryska krigets slut och konungens återkomst paraderades flera gånger, såsom den 30 och 31 Augusti 1790, men den högtidligaste parad och mönstring som någonsin egt rum med Stockholms borgerskaps militärkårer var den som försiggick på Adolf Fredriks torg den 30 September samma år, öfver hvilken högtidlighet Per Hilleström målade den stora tafla som ännu hänger i börsvåningen och af hvilken vi lemna en afbildning (fig. 166).

Klockan 8 f. m. stälde hela styrkan upp sig på Slottsbacken, från Storkyrkan ned åt Skeppsbron, hvarifrån marschen anträddes kl. 9 genom Storkyrkobrinken, Stora Nygatan, öfver Slussen och så vidare till mönsterplatsen samt der formerades till parad med fronterna vända in åt torget. Kl. half 12 begaf konungen sig, åtföljd af hela sin suite och omgifven af sin stora vakt samt eskorterad af ryttmästaren Oldenburg och hans sqvadron, från slottet till Adolf Fredriks torg. Vid ankomsten dit kommenderades honnör, då allt spelet hördes. Öfversten och stadsmajoren öfverlemnade general-förslagen öfver kårernas styrka, hvarefter konungen intog sin plats på den å vestra sidan af torget uppbygda kungliga tribunen under en blå, med guldkronor och guldfransar prydd tronhimmel, invändigt klädd med blått kläde. Öfver konungens stol var en särskild himmel af blått sammet med guldgaloner, och framför stolen stod ett med likadant sammet öfverdraget bord, sjelfva mönsterbordet. Till

Gamla Stockholm.25