års riksdag.[1] Han dog 1831), borgmästaren J. Ullberg (1834) och borgmästaren G. Holm (1840, 1844, 1847).
Såsom vice talmän i borgareståndet hafva ock flere stockholmare gjort sig kända. En bland dem var Johan Westin d. y. (fig. 174), son till den Johan Westin som under frihetstiden och början af Gustaf den tredjes regering var en af de verksammaste partimännen och styresman för mössorna i borgareståndet. Slägten Westin har till större delen bestått af garfvare, och en af slägten var vanligtvis ålderman i skrået. Derjemte innehade de högre befäl inom borgerskapets militärkårer. Stamfader för denna ansedda borgarslägt var Johan Johansson, hvars far Jan Jansson Brännare var soldat och bodde på Kiörkobacken vid Vesterås. Johan föddes den 7 Juni 1722 och sattes enligt egna anteckningar i Vesterås storskola 1732, men kom 1736 »bort till Stockholm att tjena hos en garfvare vid namn Lars Zethelius» och vardt gesäll 1741. Mäster Zethelius var då död, men Johan Westin stannade hos enkan. Vi låta honom sjelf tala, såsom prof på en gammal stockholmsmästares sätt att uttrycka sig och tilllika såsom ett bidrag till kännedomen om det enskilda lifvet hos en borgare som sedermera ansågs som en betydande politisk personlighet:
1744 andag påsk blef jag ledig ifrån Mad. Zethelius hos hvilken jag då har varit i 7 ½ år och kom till Herr Ålderman Sperling[2] 5:te dag påsk 1744. — 1745 d. 17
- ↑ Enligt rättelserna är detta felaktigt; J. Ullberg var talman 1828-30 så väl som 1834.
- ↑ En garfvare Sperling bodde på slutet af 1720-talet vid Danviken. Namnet egdes för öfrigt af en bagare vid Högbergsgatan, en bryggare vid Götgatan och en — kungl. kammarherre, Carl Sperling, som vid nyss nämda tid bodde vid Lilla Nygatan i Bååt- eller Hornska huset.
