Timmermansorden började sin verksamhet på Bergsund, flyttade 1765 till Piperska Muren och 1788 till det då af trädgårdsmästaren Erik Lindbloms dödsbo inköpta Eriksberg vid Träsket (fig. 178). Denna egendom upptogs och bebygdes först af rådman Joel Hörner år 1669 och egdes sedan af byggmästaren Buschegger 1703, fru Catharina Witfoth 1725, Anna Elisabeth Rosenkampf 1726. Den sist nämdas arfvingar sålde egendomen 1748 för 15,500 dlr till trädgårdsmästarenkan Anna Edman, hvars måg Erik Lindblom sedermera vardt egare deraf. Till dennes dödsbo betalade orden 5,633 rdr 16 sk. specie. Under Lindbloms tid hade Eriksberg, 1780—84, hyrts ut till teaterföreställningar.[1]
På det att ordens högre ledamöter måtte äfven efter döden vara i hvarandras närhet, så inköptes, 1792, en murad graf i det norra af de vid Ladugårdslands kyrkas vestra gafvel befintliga två grafkor. Der äro flere ledamöter begrafna.
Den 1 November 1796 inrättade Timmermansorden ett hospital »till betygande af ordens undersåtliga glädje deröfver, att Gustaf IV Adolf på denna dagen fylde dess myndiga år och emottog Sina Fäders Konungatron.» Till detta hospital skänkte den bekante Badin (»Morianen») i årlig ränta en tunna hvete och en tunna korn af Sälna hemman jemte flera gåfvor.
Närmast Timmermansorden i ålder är i Sverige Coldinu-orden, hvilken också i anseende täflat med den förra samt i anor från
- ↑ Se sid. 103.
