Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/461

Den här sidan har korrekturlästs
443
ORDENSSÄLLSKAP OCH KLUBBAR

samt de glada dansordnarne och andra för den finare sällskapsglädjen inrättade samfund roade det njutningslystna Stockholm, stiftades ännu ett sällskap, hvilket i sig innefattade kanske alla de nu nämda syftemålen och som, i likhet med Timmermansorden och Coldinu-orden, hållit sig lifskraftigt ända till våra dagar. Det är Svea-orden, hvilken också räknar sina anor från slutet af förra århundradet, ehuru den berömde fornforskaren J. G. Liljegren förmenat, att den skall leda sitt ursprung tillbaka till 1500-talet och då utgjort en afläggare af ett anglosachsiskt eller engelskt samfund. Som vi icke tillhöra det lysande samfundet och sålunda ej ega tillgång till handlingarne, måste vi begagna oss af de tryckta urkunderna.[1]

Några vänner som på 1790-talet plägade träffas hos fru Weur, på den s. k. Engelska källaren (belägen antingen i Frimurarordens gamla hus eller Auktionsverkets nu varande på Riddarholmen), öfverenskommo att bilda ett sällskap för att under »vänskapens, nöjets och måttlighetens lagar fördrifva några lediga timmar». Dessa vänner, 11 till antalet, utgjordes af 6 officerare vid flottan och 5 handlande. Den 19 Oktober 1793 sammanträdde dessa och konstituerade sig, hvarvid de antogo namnet »Gibraltarboarne». Strax derefter »höllo de loge», utdelade dekorationer, valde de »nio höga embetena». Ordens historiker antager, att namnet tagits af benämningen på det rum å Engelska källaren der vännerna först brukade samlas. Sällskapets ordförande kallades kommendant. Engelska flaggan jemte den svenska brukades vid processioner, och sällskapet hade till valspråk antagit Friendship united. Snart vann sällskapet rykte om sig att vara en politisk klubb, hvarför en förordning utkom som förbjöd allt talande i politik. Emellertid skall ryktet hafva varit anledningen till att sällskapet redan samma år (1794) i Maj antog svenska seder och namnet ändrades till Sällskapet Svearne, hvilket namn först 1830 utbyttes mot det nu varande Svea-orden.

För att gifva en föreställning om den oändliga mängd ceremonier i den högre stilen som denna orden ännu för 50 år sedan plägade iakttaga, meddela vi ur dess, år 1835, tryckta ceremoniel,[2] hvilket icke kan vara någon hemlighet, följande tågordning i den till en fornnordisk konungasal inredda festlokalen.

1:o. Ceremonimästaren, med staf, går mycket långsamt framför musik-korpsen.
2:o. Musik-korpsen, 2:ne i hvarje led.

  1. Några blad ur Svea Ordens Häfder. Sthlm 1871.
  2. Hufvudgrunderna för ceremonielets första afdelning uppgifves vara hemtad ur Jus Aulicum antiquum Norvægicum eller ett Hirdskrå utgifvet i Köbenhavn 1673 jemte andra fornnordiska källor.