Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/463

Den här sidan har korrekturlästs
445
ORDENSSÄLLSKAP OCH KLUBBAR

Efter en half trycksida med ceremonier fortfar drotten:

»Ädle Jarlar! På förfädrens vis, dricker jag Eder välgångsskål».

Derpå ropa alla: »Våra Jarlars välgångsskål!»

Den äldste af de nye jarlarne stiger upp och säger:

»Vördade Högste Drott! och (vändande sig till de närvarande på högra och venstra sidan) Gode Herrar och Svea män! för Eder skål tackar!»

Och det är nu som den allmänt bekanta, af många utom orden sjungna, visan stämmes upp:

Svearne fordomdags drucko ur horn,
Togo in städer, vallar och torn;
Vi än i dag
Ha samma lag,
Hvem för oss an?
Jo, Kommendanten, så heter han.

Under det att andra stämman varierar texten och melodien, rullar basen fram sin egen slingrande bana med »Fordom var den satsen gifven i vår bygd att vid en visa dricka ur sitt horn», etc. Derpå sjunges »I gamla Svea land», med flera — »om tiden så medger» — tillägges försigtigt nog.

Redan 1794 beslöts, att en sommarhögtidsdag skulle firas med seglats å 10 slupar, utom chefsfartyget. Affärden skedde från bryggan utanför sällskapets samlingsrum, sålunda från Riddarholmen, och målet blef den i granskapet af Drottningholm belägna holmen Krankängen, »der natten tillbragtes och hvarest påföljande dag, den 20 Juli, högtidsdagen firades med åtskilliga ceremonier och den ännu brukliga jernflaggan, hvarå finnes måladt i rödt afbilden af en fyrkantig borg med runda torn i hvitt fält, till minne af dagens högtid, å stället planterades, hvarefter middag intogs å Björnholmen». I senare tider, då segelsluparne ersatts af ångbåtar, ändrades kosan till mångahanda ställen, men först 1829 till Vasaholmen, eller som den sedan kallades Sveaholmen, der ordensmärkena uppsattes (fig. 181), och der sällskapet firade sin sommarfest, hvilken äfven för Stockholms allmänhet i lång tid var en festlig tillställning, i synnerhet om aftonen, då man strömmade ut för att se på det fyrverkeri som alltid afbrändes under resan till baka till staden. Hemfärderna från dylika fester skedde alltid under buller och glam och i Stockholms folkspråk skall minnet deraf ännu vara bevaradt i uttrycket »Lefva Svearne».

För vinterfesterna hafva efter Engelska källaren åtskilliga lokaler varit begagnade såsom: källarmästar Hallströms lokal vid Hötorget, Hamburger Börs (efter 1799), Tyska Lejonet, Kirsteins hus