Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/476

Den här sidan har korrekturlästs
458
ORDENSSÄLLSKAP OCH KLUBBAR

Ordnar och ceremonier ansågos ej heller kunna tillfredsställa det anförda behofvet, och likväl »böra vi lefva med våra likar» ... Tout mortel isolé n’existe qu’ à demi. Derför hade några vänner och ledamöter af kungl. Patriotiska sällskapet[1] öfverenskommit att bilda en klubb. Ett välbeläget hus var utsedt, med större och mindre rum, snyggt möblerade och på bästa sätt eklärerade. Man skalle der finna en vald boksamling af mer än 2,000 volymer i åtskilliga vetenskaper, alla tidningspapper i Stockholm och landsorten, de mest intressanta franska, engelska, holländska, tyska och danska, ja ända till amerikanska gazetter och journaler, glober, kartor och sjökort, avertissementer, diverse notiser, priskuranter och kataloger, portföljer med estamper af berömda mästare, m. m., m. m. Den årliga afgiften skulle vara 8 rdr specie.

Huru vida denna klubb någonsin kom till stånd, veta vi icke, eller, om så var, huru länge den fortfor. Ett par år derefter omtalas en annan klubb, hvars stadgar, på franska, också finnas i kungl. biblioteket och som angifva, att det var ett sällskap för diplomater: Statuts et Réglements d’une Société formée par le Corps Diplomatique et établie à Stockholm le prémier Décembre 1786.

Stiftelsedagen och namnet kunna gifva anledning att tro, det denna klubb varit första början till det sedermera så bekanta »Sällskapet». I första paragrafen heter det, att namnet skall vara Société. Men klubben af 1786 var dock uteslutande ett samfund af diplomater. Några andra ledamöter af landets egna medborgare kunde visserligen intagas, men endast som hedersledamöter.

Elfva år derefter finner man en annan Société, hvars stadgar äro af den 19 April 1797, som bestod hufvudsakligen af svenskar, till ett antal af tre hundra, men der äfven utländingar kunde vinna inträde. Afgiften var 1 rdr i månaden. Utländingar skulle hafva fritt tillträde under två månader. Alla hazardspel voro förbjudna. Det

  1. Stiftadt 1767 af presidenten Edvard Carleson (se noten sid. 220, der han dock orätt uppgifves hafva varit president i Kammar-, i st. f. Kommerskollegium) i samband med det redan bestående sällskapet Pro Patria, som påstås leda sitt ursprung från det af Engelbrekt och Carl Knutsson inrättade Svenska Landtgillet. Pro Patria hade 1766 förvandlats till ett slags ordenssällskap, dock icke af samma art som de vanliga, hvarför vi icke här ofvan upptagit det. Kungl. Patriotiska sällskapet kunde ej häller bevara sig från inflytandet af det mystiska ordensväsendet, som just på 1760-talet tog så rask fart, och omgaf sig i början med mycket hemlighetsmakeri. Med undantag af sekreteraren, voro ledamöterna till namnet okända för allmänheten. De båda sällskapen skilde sig snart från hvarandra, och en stark misshällighet rådde emellan dem. Ehuru icke utan intresse för hufvudstadens inre historia, kan striden mellan Patriotiska sällskapet och Pro Patria dock icke upptagas i dessa anteckningar om Gamla Stockholm, hvilkas omfång är strängt begränsadt.