var också uttryckligen förbjudet att röka tobak i något af societetens rum, icke ens i hofmästarens. Den vanliga tiden för middagsmåltids intagande var kl. ½ 3 e. m. Så snart 130 eller 150 rdr influtit i lilla kassan, skickades 100 rdr till stora kassan hos herrar Schön & Schwan.
I slutet af 1800 uppträder det sedermera så bekanta Sällskapet, hvilket egt längst bestånd af alla Stockholmsklubbar. Stiftelsedagen var den 1 December.[1] I sällskapets »ordning och regler» af 1801 återfinnas ungefär samma stadganden som i de redan nämda klubbarne. Den första styrelsen utgjordes af P. Bruhn, L. P. Meurk, L. Otter, Pehr Helin Ph:son, Didr. Engström, N. Settervall, G. Timan, W. R. Philipsén, J. Palm Sv:son, Th. Hallström, Chr. Hebbe och C. G. Ekholm. Sällskapets lokal var i Kirsteinska arfvingarnes hus vid Munkbron och öppnades hvarje morgon kl. 8 samt stängdes klockan 12 på natten. Middagsmaten skulle hållas färdig kl. ¼ 3, och aftonspisningen tog sin början kl. ½ 10 e. m.
År 1807 beslöts, att ledamöternas antal skulle kunna vara 500, utom dem som höra till diplomatiska kåren. Årsafgiften bestämdes till 10 rdr bko, och inträdesafgiften till lika belopp. År 1813 höjdes årsafgiften till 12 rdr bko. Sedermera hafva flera nya reglementen tillkommit, såsom 1816, 1837, 1845, 1851 o. s. v., ända in i vår tid, och årsafgiften har småningom höjts ända till 50 kronor samt lika hög inträdesafgift. Ledamöternas antal har också höjts, ända till 700. Tobaksrökning har stundom varit alldeles förbjuden, stundom inskränkt till vissa rum. Hazardspel har alltid varit förbjudet, hvilket dock ej hindrat, att högt spel ofta förekommit. Tiden för middagsmåltiden har omvexlat, var efter 1837 års reglemente kl. 1—½4, men bestämdes 1858 till kl. ½3—5. Från Nedra Munkbron flyttade Sällskapet till Bergstrahlska huset, sedan till Hôtel Rydberg och slutligen till sitt eget hus vid Arsenalsgatan och Blasiiholmstorg. I äldre tider hade Sällskapet då och då musiksoiréer, dansassembléer och andra sällskapsnöjen, då damer voro inbjudna. Det omtalas i reseberättelser af utländningar som besökt Stockholm och berömmes af dem ganska mycket.
Inom halft annat årtionde efter Sällskapets stiftande tyckes Stockholm hafva haft behof af ännu en sådan klubb, hvarför Lilla
- ↑ Den ännu i Sällskapet förvarade förteckningen öfver stiftarne upptager 90 namn, bland hvilka man finner många bekanta, såsom Chr. Hebbe, Didr. Engström, Thom. Springer, L. N. Hegardt, J. A. Aspelin, N. Schönmeyer, C. Zethelius, G. Timan, Chr. Dybeck, J. Gödecke, J. Bergman, O. J. samt J. Zethræus, B. och N. P. Beskow, Weylandt, A. Carstens, J. F. Wahrendorff, H. N. Schwan, J. G. Scharp, Abr. Westman (Bryggarkungen) och Isac Westman, G. och L. Collin, C. Röhl, J. de Ron, Joh. Westin (d. y.) och Jacob Westin, C. H. Grevesmühl och ännu andra bland hufvudstadens »högre borgerskap».
