Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/48

Den här sidan har korrekturlästs
34
JUL OCH PÅSK

sin hacka och går ner på trappan till venster. Han ropar på Niklas. Denne kommer med båten och för öfver Peter hvilken går upp på bron och börjar arbeta med sin hacka. Nu kommer Gascognaren fram på bron på andra sidan och ser det öppna vattnet under sig, hvarvid följande märkliga dialog uppstår:

 Gascogn. ... Säg mig då, min vän der på andra sidan om strömmen, hvar har bron tagit vägen?

 Peter (arbetande). Den har fallit i sjön.

 Gascogn. Den har fallit i sjön! det är ett svar, som icke betyder någonting det. Jag vill veta om man kan komma öfver sjön?

Fig. 22. Den söndriga Bron. Skuggspel. Gifvet i Paris på 1770-talet; tryckt i Stockholm första gången 1849.

 Peter. Gässen gingo nyss öfver.

 Gascogn. Besitta! Gässen kunna simma, det är inte något nytt; hvad är det du sladdrar; jag frågar om strömmen är mycket djup?

 Peter. Den är så djup att stenarne nå botten.

— — — — — — — — — — — — — — — — — — —

 Gascogn. Säg mig, säljer man godt vin i det der värdshuset?

 Peter. Man säljer mera än man ger bort.

 Gascogn. — — — Med hvem är du gift?

 Peter. Med min hustru, den grodan.


Gascognaren kommer i fullt utbildadt gräl med Peter och lofvar honom stryk. Niklas anropas af G. och han kommer med båten samt ror G. öfver; men när båten är midt under det ställe der Peter står, makar denne ner ett stenras som krossar G:s hatt. Nytt