obewekligt sträng emot honom. Då man upphamrat botten af det wäl tillslutna winfatet, skall en skön lång man sprungit ut och rullat sig till den skönas fötter, från hufwud till fot klädd i ett harnesk af russin och konfiturer och med ett stort Marcipanhjerta på bröstet, hwarpå i guldskrift dessa orden glänste: Grymma och obewekliga skönhet! Ni har redan förtärt det bästa af mig, förtär nu äfwen detta hjerta, ja uppsluka mig med hela min sötma, så som jag nu ligger för edra fötter. — Det måste man äfwen säga, man har fullt skäl att beundra det tålamod och den skicklighet som här wisas wid Julklapparnes upplösande och sökande, och werkligen kan i en familj, som ej räknar mer än sex till tio medlemmar och blott har några slägtingar och bekanta, Julaftonssessionen med sin jublande och stojande glädje wäl ofta wara ifrån kl. 8 om aftonen till kl. 3 à 4 på morgonen. —“
För hundra år sedan hade Stockholms Jul ändå en annan karakter och vi begagna ett dyrbart tillfälle att ur det sällsynta Skillings- eller Snusbodtrycket återgifva en skildring som, fastän den är på vers, dock målar vida bättre än den förres lärda prosa och som lemnar rika anledningar till betraktelser. Skriften bär titeln:
En
Ny och wacker
Juhle-Wijsa,
För år 1772.
Kan sjungas som, Philemon dref ut sin Får i en äng etc.
Juhl-kujan och Kakan samt Wörtbröd och mer,
Med Skinkan och Bringan på disken,
Juhl-Jusen och halmen wi utbredda ser,
Ös senap och smör uppå Fisken;
Barn leka i halmen och Juhl-Tuppen tar
Och ungdomen hundrade lekar nu har,
De Wihla, de sitta och wisken.
Härpå bryter författaren ut mot tidens seder, men tar åter sitt lugn i anspråk och återgår till skildringen.
Men ändringar winnas ej genom wårt prat
Bäst är at wi Juhlen betrackta
Sötgröten med mera som lagas till mat
Att dantsa och leka wi akta;
Nöd Sjukdom och Hunger oss nu intet bryr
Förändring på tiden oändelig dyr,
Med Ny-åhret will wi afwackta.
Lät oss plåcka Rosor wi dansa i ring,
Lät oss skära hafra och binna,
Se blindbocken huru han löper omkring,
Här lekes pantlekar, här dömes klå mån;
Här går Procession här hoppas på tån,
Af Juhl-öhlet Färgen wi winna.
