kappkragarne, för oss okänd, men den som samtalar med den senare egde i lifstiden namnet Akerrén (»Åker ren och går smutsig», sade operakällarqvickheten), och den ömkliga figuren bakom honom var en på den tiden mycket bekant utbjudare af bensaker och annat småkrafs. Den mest fetlagda figuren kändes vid namnet Tillander, handelsbokhållare, och den långe vid dörren åt torget, hvilken fattas i kragen af en liten karl, hette Roos och förekom sällan i nyktert tillstånd.
I förgrunden framträder Georg Dahlqvist, lyftande på hatten, och vid bordet närmast i högra hörnet synes professor Krafft d. y. den bekante porträttmålaren, då redan närmare sjutio år. Han är klädd i pels, röker pipa och läser en tidning. Bredvid honom vid samma bord sitter professor Limnell, dekorationsmålaren och aqvarellisten, sju år äldre än Krafft, och längst till höger, den bekante komikern vid kungl. teatern Sevelin. Den som bakom dem och qvinnan med korgen hänger upp sin hatt är skådespelaren O. L. Deland, son till balettmästaren Louis Deland.
Den litografi af hvilken vår plansch är en afbildning finnes nu mer i endast högst få exemplar — vi hafva till och med hört i blott två — emedan Tollin redan dagen efter planschens utlemnande i bokhandeln, drog in den, dertill föranledd af det häftiga missnöje som Georg Dahlqvist visade öfver att se sig afbildad i en källarsal. Tollin, hvilken tagit juridisk examen i Upsala och någon tid tjenstgjorde i hofrätten, lefde hufvudsakligen af sin, dock ej synnerligen stora talang som tecknare och gjorde sig känd för åtskilliga politiska karrikatyrer, som utfördes i stentryck. Karrikatyrerne spelade då en icke obetydlig roll, och det var väl först de illustrerade skämttidningarna som utträngde dem. Tollin hyste ett djupt hat till procentare och 1845 gaf han ut en broschyr med titel Hjelpreda för lånesökande af J. L. Nygren. Boken är i mycket litet format och på omslagets båda sidor försedd med en figur i svart, porträtt af någon då bekant ockrare. På titelbladet synes blodiglar i en burk. Innehållet är en förteckning på ett stort antal personer hvilka utpekas som procentare. Behållningen af bokens försäljning skulle tillfalla sällskapet »De fattigas vänner». Den första upplagan utsåldes snart och följdes af en ny, men då stämdes boktryckaren, hvilken uppgaf författarens namn, och Tollin drogs inför rätta. Kärandeparten var majoren C. R. af Robsahm, hvars namn fans i boken. Tollin dömdes den 3 Juni 1845 att böta 16 rdr. 32 sk. banko, eller undergå 14 dagars vatten- och brödstraff, och göra major af Robsahm offentlig afbön, men den dömde flydde från Sverige och kom aldrig till baka.
