Man är åter ute på fjärdarne, och det är en afton. »Allt lefvande på jakten hade planterat sig på däcket och pratade historier. Jag hörde på deras sagor. De voro nöjsame, om de just icke voro så trovärdige. Bland annat försäkrades helt allvarsamt, att i Mälaren finnes sjörå. En af sällskapet hade sett en sådan nymf mer än en gång. ’Hon liknade ett medelåldrigt fruntimmer, väl växt, högbröstad, hade stora ögon och långa mörkbruna hår som skylde hela ryggen, men nedantill en fiskstjert. Man hade sett henne midt i Björkfjärden. Hon bådade merendels hårdt väder, när hon skrattande klängde sig upp till någon klippa, och var då alltid bäst att i tid söka hamn.’»
Det seglades hela den natten i mörkret utan kompass eller kort. Ändteligen följande dag befann sig sällskapet, efter tre dygns resa, vid mynningen af Torshälla-ån, men ännu voro icke alla hinder öfvervunna. Hela strömmen uppåt voro redskap för norsfiske, norsverkar, utsatta så att strömmen dämdes upp och blef strid emot. »Än arbetades med årorna; än måste jullen skickas förut att fästa tåg i gamla stubbar och varpa fram jakten. Skepparen glömde ej sin trompet, som nu hade den goda verkan med sig, att några personer snart kommo i ökstockar från staden. Detta beskedliga folket släpade fartyget i långa linor efter sig, från landsidan, obekymrade om de gingo torrskodde eller vadade i vatten på de våta ängarne ...»
»Efter två timmars resa på en fjerdedels mil kommo vi ändteligen upp till sjelfva staden, som genast saluterades under trompetskall med dubbel svensk lösen, hvilket låckade fram åskådare af begge könen alla i sina deshabiléer. Vi foro således triumferande emellan de omliggande husen, ända till det ställe, der debarqueringen skulle förrättas. Denna skedde hvarken på strand, hamn eller bro, utan foten sträcktes behändigt från relingen af fartyget, inuti en bod, som skepparen kallade sitt magasin, der jakten blef liggande, Hic stetimus ...» Och här lemna vi författaren välbehållen efter hans skutfärd, hvilken visat oss skilnaden mellan en resa på Mälaren för hundra år sedan och en ångbåtstur i våra dagar.
⁎
I Bihang till n:o 39 af Westerås Stads och Läns Tidning den 18 September 1818 läses följande annons:
Som jag med mitt Ångmachinsfartyg kommer till Westerås den 20 dennes, kunna de som under mitt wistande derstädes vilja göra
