kammarpigan, hvilken senare ofta i hofvet begagnat skymfliga tillmälen och kallat honom »Matts Ersson, Poliphemus, påfven i hålet, Sebedeus och Marcolphus».
Christina Dorote baner, såsom namnet i handlingarna skrifves, anhöll i ett bref till sin svåger öfverståthållaren (Jöran Gyllenstierna), att den brottslige måtte snart få sitt straff. Hon sjelf var så förskräckt och till helsan försvagad, att hon icke viste, om hon kunde öfverlefva rättegången.
Målet öfverlemnades till rådstufvurätten, och dess utgång torde nu mera vara af föga intresse, under det deremot sjelfva saken lemnar ett bidrag till kännetecknande af sextonhundratalets förhållanden i Stockholm.
⁎
År 1672 fick polisen genom den nya förordningen om Stockholms stads styrelse eget forum, det s. k. politie-kollegium, hvilket jemte justitie-, embets- samt handelskollegierna utgjorde de fyra afdelningar som skulle handlägga de under magistraten hörande ärenden. Ordföranden i politie-kollegium var politie-borgmästaren, som skulle hafva med polisväsendet att beställa och i synnerhet, att
»Meen-Edh och Guds lastande, öfverflödighet på Gjästebudh, Bröllopp, Barnsöhl, Begrafning, Klädebonat, Morgongåfva och Fästningsförsäkringar samt Dryckenskap och Dubbleryet måtte förtagne och afskaffade varda, hämma Bettleri och Tiggeri, tillse att de fattige sin hjelp och underhåll bekomma, och de som förmå arbeta dertill drifvas eller alldeles förvisas, skulle förordna i Staden och på Malmarne Qvarter- eller Rotemästare samt utaf öfver dem tillsatte Inspektorer förnimma och sig kunnig göra hvad slags folk i hvart hus och gård vore boende; hafva inseende öfver Brandordningen, Kyrkor, Skolor, Hospitaler, Fattighus och Förmyndarekammaren; hafva i förvar Stadens Archiv, Privilegier, Statuter, Ordningar och Dekreter; äfvensom hålla hand öfver Inqvarteringar, Borgerskapets mönstring, Stadens bevakande och säkerhet om nätterna samt draga omsorg om att allt annat som till god ordning och polisen angick blefve iakttaget.»
Den förste politie-borgmästare, den tidens polismästare, var Anders Gerner, hvilken i yngre år gjort vidlyftiga resor i Europa och uppehållit sig två år i Wien, hos svenska sändebudet Björnklou, varit guvernör för förnäme mäns söner samt sedan protokollsekreterare i stora kansliet. Utom borgmästaren bestod kollegiet af tre rådmän, en notarie, två assistenter och en polisgevaldiger.
Ehuru polismålen således skulle höra till en bestämd afdelning af magistraten, fortfor likväl öfverståthållaren att också hafva inseende öfver god ordning och politie. Öfverståthållarne voro sedan 1634 samme embetsmän som förut under namn af höfvidsmän, slottslofven, ståthållare m. m. skulle hålla slott och stad konungen till handa, deltaga i magistratens öfverläggningar och gemensamt med
