Polus d. ä.[1] och der på sjuttonhundratalet den franskt lutherska kyrkan[2] var inrymd, samt dit derefter stadens auktionskammare[3] förlades, då den mosaiska synagogan[4] fick öfvertaga auktionskammarens gamla lägenhet vid Tyska Brunn. Vid poliskammarens flyttning till Myntgatan måste auktionsverket åter gifva sig af och hamnade då på Riddarholmen. Polisen och några af stadens verk upptogo ej blott det gamla Polus’ska huset, i hörnet af Myntgränden, utan äfven det vester derom liggande, der »Malmens källare» då hade sin lokal. Sist nämda hus säges i forna dagar hafva tillhört Gustaf Banér.
⁎
Om polismyndigheterna i gamla Stockholm ofta hade svårt att upprätthålla ordning och godt skick under vanliga förhållanden, voro svårigheterna för dem naturligtvis ännu större, då några ovanligare rörelser uppstodo i samhället. Under medeltiden visade sig sådana icke sällan. Än var det stormännen som kifvades sins emellan eller med kyrkan eller med borgerskapet, än stredo borgarena med hvarandra, oftast tyskar och svenskar, hvilka strider stundom förde till gräsliga ogerningar, såsom de förut här omnämda, för öfrigt allmänt bekanta Käpplingemorden.
Under reformationstiden var det icke mycket lugnare, så strängt än Gustaf I vakade öfver ordningen. De som försvarade det gamla drabbade ofta tillsamman med dem som förde det nyas talan, och uppträdena i Storkyrkan under Gustafs tid samt i Riddarholmskyrkan mot århundradets slut gåfvo myndigheterna mycket bekymmer.
- ↑ Född i Reval 1634, uppfostrad i Westerås hos domprosten Hollstenius, kanslitjensteman och diplomat, lärd och latinsk skald († 1708); begrofs i Riddarholmskyrkan, men liket flyttades och ligger, liksom Thomas Polus d. y. († 1737); i Solna kyrka.
- ↑ En fransk luthersk församling upprättades i Stockholm 1687 och höll sina gudstjenster i en sal på gamla rådhuset, sedan i det af staden inköpta f. d. grefve Polus’ hus vid Riddargatan, n. v. Myntgatan. Den första kyrkoherden var dr Nicolaus Bergins från Reval, slutligen generalsuperintendent i Lifland († 1706). Kyrkoherdarne voro svenskar. Den siste var Georg Gerdin. Församlingens medlemmar tyckas aldrig hafva öfverstigit sjutio, men slutligen fans icke en enda åhörare af pastor Gerdins predikningar. Då indrogs kyrkoherdebeställningen.
- ↑ Stockholms Auctions- och Adresse-Cammare inrättades 1674.
- ↑ Det gamla, bofälliga auktionshuset vid Tyska Brunn uppläts åt judarne mot en årlig hyra af 250 rdr bko, och der inreddes synagogan, hvilken den 12 Maj 1787 öppnades till allmän gudstjenst. Församlingens medlemmar lära då varit omkring 80. Den första rabbinen var Jehuda Leb eller Levi Hirsch från Mecklenburg.
