Om den nämde Göthe hafva vi, såsom redan sid. 314 angafs, funnit en anteckning af trivialskolans rektor Erik Beckman i Annales scholæ för 1737.[1] Efter att hafva berättat, att kungl. lifgardet och artilleriet på nyårsdagen aflossat skott till ära för deras majestäter samt att »en af den rike Lokens söner, Gustaf Loke, mördades (den 14 Januari) i sin kammare och på sin egen säng i en malmgård vid Norrmalmsbrunn», såsom ock att från skolans fjerde klass sändes med testimonia till universitet Petrus Soilander, »en qvick och snabb yngling», och Dicterius Trundman, och innan rektorn kommer in på kapitlet om en mycket stor komet, som visat sig i England, Holland och Frankrike, har han i skolprotokollet antecknat följande:
»Den 21 Februari hängdes i galgen utanför Skantz Tull en länge namnkunnig tjuf, Göthe vid namn, som öfver 20 års tid röfvat och stulit i Södermanland och Nerike, varit ofta i häkte, jemväl till Marstrand två gånger, men alltid praktiserat sig lös och slagit sönder bojorna. När han nu blef af hofrätten dömd till döden, lät han förstå, att om de icke hängde honom här i staden, ville han åter under vägen till Nyköping göra sig lös. Gemene man stod uti den tanken, att han omöjligen skulle kunna blifva hängd, utan göra sig lös från spetsgården, antingen vid källaren Hamburg[2] eller ock tullen, derför hade han ock några tusende åskådare.»
Göthes afrättning tyckes hafva väckt mycken uppmärksamhet, men, som nämdt är, många år förut afrättades på samma plats vida märkligare personer, såsom Görtz och Brenner. Den senares halshuggning tyckes hafva gjort nästan ännu större uppseende än den förres, Brenner (fig. 217), född i Österbotten 1677, hade varit med Carl XII i Turkiet och i Bender hållit den predikan som afbröts af kalabaliken, derefter utnämts till kyrkoherde i Wasa, men sedan sysselsatt sig mest med politiska stämplingar och mot svenska staten förrädiska
