Gäldstugan, Zamorskans krog och Hotel Phoenix.
Medan gäldstuhäktet i Stockholm ännu fans, var
Sigge Svenman en där gärna sedd gäst. Hans vistelse
i det bekanta huset med nummer 74 vid Hornsgatan
räckte vanligtvis icke länge, men upprepades så mycket
oftare.
»Jag ger bara gästroller,» brukade han säga, »och berodde det på mig, så upphörde nog också dessa, fastän jag måste erkänna, att jag inte har tråkigt där.»
Stamgästerne på stället mottogo honom hvarje gång med höga glädjerop och hälsade honom med de hjärtligaste uttryck af belåtenhet.
»Välkommen! Välkommen!» lät det öfver allt i det gamla huset, åt minstone efter hvad han själf förtäljde, när han åter kom på fri fot.
Hans vänner misstänkte visserligen, att skildringarne från »sjutiofyran» voro något färglagda och att han blott sökte hålla god min i elakt spel; men han bedyrade med det uppriktigaste uttryck, att han ingalunda öfverdrefve eller sökte på minsta sätt föra oss bak om ljuset, och slutligen måste vi tro honom på hans ord.
