Sida:Georg Bogislaus Stael v. Holstein 1854.pdf/152

Den här sidan har korrekturlästs

144

Hvad furstinnan lofvat var emellertid ingen lätt sak att uppfylla; helst en svårighet föga mindre än sjelfva klostermurarnes otillgänglighet mötte henne. Hon förstod, nemligen, af den beskrifning Stael gifvit henne på klostret der Ingeborg skulle befinna sig, att det var det, hvari en hennes mans syster var abbedissa. Under en säkrare vakt mot alla hennes möjliga bemödanden att sträcka sin hand efter Ingeborgs frihet hade han aldrig kunnat förtro henne; emedan denna syster, som älskade sin broder med ovanlig värma i lika mån hatade den, som utgjorde hans lifs plåga, en sinnesstämning den hon fattat och bibehållit alltsedan hon, i början af de begge makarnes giftermål, och innan hon egnat sig åt klostrets tjenst, tillbringat någon tid i deras hem, och der, på närmare håll, lärt känna sin svägerskas karakter och egenskaper.

Af detta skäl insåg furstinnan att hvilken rättighet hon än skulle kunna åberopa emot sin svägerska öfver Ingeborg, genom det skydd denna njutit i hennes hus, och huru tydligt och klart hon än skulle kunna lägga henne under ögonen, att ingenting mindre än några heliga afsigter till befrämjande af dygdens triumfer lemnat den unga flickan i hennes våld, skulle hon likväl aldrig utbekomma henne.

Men de försvårade hindren afskräckte icke hennes mod. Tvert om, ju större försigtighet hon spårade i sin mans planer, ju mer öfverlagda och välbetänkta hon fann hans mått och steg tagna, ju mer eggades hon att omintetgöra dem och derigenom förskaffa sig en hämnande triumf.

Furstinnan hade visserligen, såsom vi veta, lysande förbindelser, och räknade bland sina närmare slägtingar många af czarens mäktigaste och inflytelserikaste gunstlingar; men hon egde inga vänner, ingen till hvilken hon kunde vända sig i en sak af sådan beskaffenhet, som den för handen varande, med det ringaste hopp att erhålla hvarken bifall eller biträde. Under sådane omständigheter, och sedan hon ansträngt hela sin skarpsinnighet, stannade hon slutligen vid en plan, hvilken, om hon lyckades bringa den å bane, skulle bryta både murar och hjertelag.

Den allsmäktige Petters ännu allsmäktigare Catharina var den egid, bakom hvilken hon ville vinna sina segrar. Catharina, som visat sig mäktig att frigöra czarens hela armé, innestängd mellan de fiendtligaste elementer, eld och vatten — skulle icke hon förmå befria en stackars flicka ur ett kloster, der tvånget qvarhöll henne tvertemot hennes religions bruk och billighetens föreskrifter? Och skulle Catharina vägra att låna sin