203
— Ni? — återtog Ingeborg. — Har jag icke nyss varit vittne till det rörande uppträde, som er godhet och fina känsla här beredt min make och min fader, har jag icke kastat en blick in i ert hjerta? Och ni skulle hafva något att frukta? Det ädla söker det ädla! Hur djupt har jag icke känt styrkan af denna mäktiga dragningskraft, och? — Hon fästade en blick på sin make som tycktes säga: “Hur känner jag den icke än?”
Stael ville tala, men både Ingeborg och Sophia lade sitt finger på hans läppar.
— Och skulle den icke låta känna sig äfven mellan våra hjertan? — sade Sophia.
— Förträffliga qvinna! Hur värd kärlekens lycka! O, hvarför är jag annat än en bild i begges ert minne, er saknad? Ni skulle då älska mig, ni skulle vara lycklig och jag — afundsvärd.
— Ni bör bättre än någon annan kunna inse huru ett hjerta kan fästa sig vid en man, sådan som er make; ni skall derför lika sannt som skonsamt se till de känslor, som jag icke vill söka förneka. Men endast det hjerta kan klaga sig olyckligt genom kärleken, hvilket, då den flyr, känner sig beröfvadt tron på alla de egenskaper hvarmed det smyckade den älskade och öfvertygelsen om alla stora och ädla känslors lif i denna enda. Mig har den deremot lemnat qvar aktningen, förtroendet, beundran och rättigheten till — vänskapen. Eller hur? Tillåter ni mig icke blifva er syster sedan er fader lofvat mig en faders kärlek?
— Min och hans — sade Ingeborg och förde Sophia emot Stael, sedan hon först med henne omfamnat sin fader.
Stael slöt Ingeborg i sin famn och kysste ömt Sophias händer.
— O, jag känner det, — sade han, — bredvid den varmaste kärlek kan den renaste vänskap lefva, och den skall lefva der alltid, alltid! Den som lärt känna tvenne hjertan sådane som edra, kan icke glömma det ena utan att vara ovärdig det andra; derför, maka och vän, tillåt mig egna en lika oföränderlighet åt er begge!
Sedan de upprörda känslorna börjat något lugna sig efter
detta oväntade och gripande uppträde, och man åter hunnit
samla sig för fattningen af de händelser, som kunnat föranleda
ryktet om Ingeborgs död m. m., uppstod en mängd frågor och
