40
med tonen hos dem dittills haft för vana att göra det gällande. Bland dem, som förtroligast sökt Staels umgänge var den unge fursten Alexander Gagarin, son till öfverkommendanten öfver alla de svenska fångarne och en slägting till den unga flickan vi omnämnt, som uppfostrades på Gortschin af Tschammers gemål.
Alexander hade hunnit den ålder, att hans far önskade att han skulle börja tänka på att göra ett val, som kunde anstå hans börd och rikedom, och föreslog honom att företaga en resa till Gortschin för att lära känna Natalia, hvilken, såsom född till Gagarinernas stora namn, skulle vara honom fullt värdig. Alexander hörde det faderliga förslaget med ganska mycket nöje och beslöt sig utan motsägelse att verkställa det, men ung, oerfaren och något blyg af naturen, önskade han att få medföra någon förtrogen som sitt sällskap, och föll med sitt val på Stael, hvilket han dessutom tyckte vara så mycket mer passande som han förmodade honom blifva en välkommen gäst för de unga svenskorna. Den gamle Gagarin, som gerna fogade sig efter sin sons önskningar och icke hyste någon fruktan att lemna fången i hans sällskap, medgaf utan svårighet hans begäran.
Ett besök af unga kavaljerer hörde ingalunda till de hvardagliga händelserna på Gortschin, utan var tvertom en af dessa sällsamheter, som sedan både länge och väl qvarstodo som stödjepunkter för tideräkningen. Aldrig kunde unga flickor uppvexa på ett ställe, der de mindre hemsöktes af de frestelser verlden i den formen skickar dem än der. Detta kunna vi dock mera tillskrifva den negativa än positiva sidan af deras beskyddarinnas egenskaper, emedan hon alldeles icke af den ofantliga ömhet vi sett henne hysa för sin man, kände sig hindrad att finna ett rätt stort behag i den omvexling som gäster af det nyssnämnda slaget bringade i det enformiga lifvet på hennes slott, eller att begagna gästfriheten på ett sätt som icke lemnade dem några tvifvelsmål derom. Dessa egenheter beredde äfven åt den unge fursten och hans följeslagare ett bemötande, som omisskänneligen öfvertygade dem utt de ingalunda behöfde räkna på tiden af sitt besök, eller påskynda sin återresa af fruktan att här synas öfverflödiga. Hvarje dag funno de alla medel ställda sig till buds att här förkorta tiden och glömma dess flygt.
Natalia var en af dessa qvinnor, som tyckas skapade för att beherrska mannen genom passionernas spännkraft. Vacker, fri och glad, var hon tillika stolt och nyckfull och af detta lynne, som af sina tilbedjare vill skapa slafvar. Hennes känslor kunde lätt stegras till passionernas glöd, men denna brann alltid på
