Den här sidan har korrekturlästs

Bibliografiskt

Följande editioner och översättningar har Adlerbeth använt sig av eller rådfrågat:

P. Virgilii Maronis Opera I Ed. Heyne (1768).
P. Virgilii Maronis Georgicorum Libri IV. Det är: Fyra böcker om jordbruk, ifrån Latin öfversatte [av Olof Lindberg] (1780).
Publii Virgilii Maronis Georgicon Libri Quatuor. Des Publius Virgilius Maro Landbau, Vier Gesänge. übersezt und erklärt von Iohann Heinrich Voss (1789).
Works of Virgil: translated into English Verse By Mr Dryden. Vol. I (1791).
Les Géorgiques de Virgile, traduites en vers français par Jacques Delille (1804).

Lindbergs översättning är på prosa, Drydens på heroic couplet (femfotad jamb, parrim), Delille's självfallet på alexandrin, medan Voss' som jag i inledningen har nämnt är metrisk, d. v. s. på hexameter och därför har varit huvudkällan för Adlerbeth som översättare, men säkerligen också i övrigt. Voss' utgåva, där originaltext och tolkning tryckts parallellt och ledsagas av en sakrik kommentar, är fortfarande ett remarkabelt arbete.

Senaste vetenskapliga utgåva, försedd med utförlig kommentar och litteraturförteckning, är:

Vergil Georgica, herausgegeben und erklärt von Will Richter (1957).

Av den rika Vergiliuslitteraturen ska här bara hänvisas till följande arbeten om Vergilius' diktning i dess helhet (av vilka Heinzes inleder omvärderingen av Vergilius under 1900-talet, Büchners som ursprungligen är skrivet för Pauly-Wissowa, Realenzyklopädie, 1955 får betraktas som ett standardverk av översiktskaraktär, samt Otis' utgör en analys av Vergilius' diktning utifrån principer som blivit gängse i modern dikttolkning, framför allt den engelskspråkiga, s. k. nya kritiken; Foss' är ett modernt danskt översiktsverk):

Büchner. K.: P. Vergilius Maro, der Dichter der Römer (1961).
Foss,.O.: Vergil (1965).
Heinze,. R.: Vergils epische Technik (1902, 4 uppl. 1957).
Otis, B.: Virgil. A study in civilized poetry (1964).
Perret, J.: Virgile, l'homme et l'oeuvre (1952).
Pöschl, V.: Die Dichtkunst Virgils (1950).
103