Tätare korgar av spröt, eller silar som nyttjas till vinets
Pressning; fyll dem med misstänkt jord; ur den rinnande källan
Vatten därutöver gjut: det snart skall öppna sig utlopp,
Flytande droppvis ned emellan det flätade videt.
Smaken röjer då jordens natur, och med dragen förvridna,
Märker den prövande snart att skärpan sårar hans tunga.
Önskar du veta om jorden är fet, se här hur det rönes!
Tag och bolla med den i handen: den smulas ej sönder,
250Utan så seg som beck den fastnar vid fingrarna klibbad.
Gräset på fuktig grund för yppigt frodas i växten.
Måtte den alltför långt ej sträcka sin drivande styrka
Eller förtära sin kraft i den först uppskjutande brodden!
Jorden, tung eller lätt, sig själv i tysthet förråder
Genom sin vikt, och ögat förmår lätt skilja den svarta
Eller vad färg den har. Men att känna den skadliga kylan
Läres ej lätt, av tall och fördärvliga idegransläktet
Röjas dess spår likväl och av murgrönans mörkare färger.
Detta taget i akt, låt vidare länge av luften
260Genomträngas din jord! Gräv opp dess mäktiga bäddar!
Först må din vända torv i dagen ligga mot nordan,
Innan du vinets träd planterar. Lösare mylla
Gynnar det mest, den gagnas av frost, den gagnas av vinden,
Och av sin grävares flit, som delar den sönder med armkraft.
Den som i vaksam vård och allt vill fylla som fordras,
Söker en likadan grund med den, där stockarnes plantor
Njuta gemensam växt, förrän han dem flyttar på fältet,
Att ej de späda rötterna må misskänna sin moder.
Väderstrecken han även är van att teckna på barken,
270Att vart träd som det stod, mot den sydliga värmen må vända
Samma sida som förr, och samma sida mot polen.
Så en vana från spädare år har viktiga följder.
Avgör först om du helst må förtro din ranka åt höjden
Eller åt slätten! Väljer du plats på det bördiga fältet,
Plantorna tätare sätt! Ej trängseln Backus förtryter.
Åter på backarnes rygg och kullarnes brantare sluttning
36
