Draga sin börd: Tros fadern, och Trojas stiftare Febus.
Avunden skrämd skall stå för furiers hot, för Kocyti
Obevekliga våg, för Ixions flätande ormar
Och hans förfärande hjul och den oupphävliga stenen.
40Djärv dryadernes förr obanade skogar bevandrar
Jag mellertid och lyder, Mecenas, din svåra befallning.
Dig förutan, ej något av vikt förmår jag begynna.
Spillom ej tiden mer. Här manar Citeron med anrop,
Här Taygeti koppel, och hästavelns stad Epidaurus,
Och en fördubblad röst genskallar av lundernas bifall.
Snart dock går jag beredd, att sjunga om Cesars bedrifter
Och att utbreda hans namn till så många kommande sekler,
Som från Titoni börd till honom redan förflutit.
Antingen hästarnes stam, av begär till olympiska palmen,
50Eller till plogens behov du oxarnes ämnar att fostra,
Mödrarne grannsynt välj! En fullgod ko är av trotsig
Anblick, nacken är tjock och bred är pannan. I fållar
Hänger dess hud förlängd från halsen neder till benen,
Sidan, ju längre den är, desto bättre; lemmarne stora;
Foten stor; inböjda dess horn; strävhårigt dess öra.
Ej ogärna jag ser dess färg vitspräcklig, ej heller
Att hon med svårighet tämjs av oket och hotar med hornen.
Ej långt skild i gestalt från tjuren och reslig i växten,
Sopar hon spåren under sin gång med änden av svansen.
60Tiden då Hymens lag och Lucinas fordra dess lydnad
Efter det fjärde året begynt, med det tionde slutes.
Varken till avlingens gagn eller plogens tjäna de andra.
Men då din hjord av ungdomen gläds, var den förste att lösa
Tjuren ur båset, att Venus sin gärd av kvigan må njuta,
Och en förökad ätt från släkte växa till släkte!
Livets gladaste da'r, för den dödlige, vem den må vara,
Äro de första som fly; och krämpor och ålderdomsplågor
Följa därefter, och sist den obevekliga döden.
Varje hjord har behov att ständigt mönstras med urval.
46
