Den här sidan har korrekturlästs
34 HARALD JACOBSON

Vinterhymn.

Ifrån gosseåren
var mig flingan kär,
mer än knopp om våren,
mer än sommarbär.

Aldrig apeln röda
eller höstens rönn
kom min kind att glöda
som den första snön.

Det blef jubelbana
i en sagopark,
när jag slog min kana
öfver snöig mark.

Jag var prins den tiden,
som på gångarn stred,
när jag käck i liden
granna kälken red.