Den här sidan har korrekturlästs
GEYSER 71
Firenze.
Hvad snillesol! Hur stolt cararran blommar!
I djärfva linjer marmorn slår mot skyn.
Piazzan, loggian stå som helgedomar,
där än den dignande såg himlasyn
och styrkt sprang upp, och ynglingsyr
skrek ut: »Nej, nej! Den jord är ej förbannad,
som sådan fägring en gång födt.
Och skönhetsådern är ej evigt stannad —
ännu en gång den stark kring världen styr.
Då ligger dagens fadda fjantverk dödt,
och konstens herosart står glänsande besannad.
