Sida:Gotland och wisby i taflor.djvu/110

Den här sidan har korrekturlästs

56

Landshöfdinge-residenset (med Landstatens embetsrum på nedra bottnen); vidare till höger det förra Gymnasii-huset (en mycket simpel byggnad, ehuru med torn på taket, och ännu inneslutande Läroverkets bibliothek samt ej obetydande naturhistoriska, antiquariska och ethnologiska samlingar, hvilka snart komma att flyttas till det nya, efter Scholander's ritning i hanseatisk stil midt i staden uppförda, ståtliga Läroverks-huset. En märkvärdighet i Gymnasii-husets källare är den s. k. Gymnasii-källan det bästa och kallaste vattnet i det på friska källor rika Wisby. Denna käiln ligger vidpass 500 fot från stranden och ungefär 50 fot öfver hafsytan, och dess vatten har en beständig temperatur af + 5°,50 Cels.; under det att jordtemperataren i Wisby är + 8°,00 C[1]. Stadens källvatten var föremål för Carl v. Linné's synnerliga uppmärksamhet, vid hans besök år 1741: han yttrade derom: »Vattnet, som kom ut utur landsidan, var klart, ymnigt och rinnande, at man kunde i sjelfva kiällarne hafva små dammar med fisk. Man märkte ej at det förorsakade någon Stenpassion eller Podager, ehuru det rann utur och neder åt hela kalkberget, på hvilket staden var bygd, eller fast än Thée-kiättlarna såges efter långsamt bruk innan til öfverdragas med en steenskorpa eller »tophus calcareus»; dock var Hosta hos Inbyggarna ej ovan, och Colica Hypochondriaca besvärade åtskilliga; främlingar fingo merendels utslagna händer, då de först tvättade sig i detta vattnet, men det besynnerligit var: främmandes linkläder sades första gång de tvättades med detta vattnet blifva rödare, men sedermera de tvättades altid hvitare.» — Bredvid Gymnasii-huset ligger ruinen af ett gammalt hus med tvenne höga rundbågiga och tvenne mindre stickbågiga (tillmurade) portar åt gatan, och en rundbågig dörr med trappa mot norr; det inre af ruinen prydes af en källa och ett valnötsträd. — Snedtemot ligger det redan omtalade Arbetshuset med sitt af 4 spetsbågiga och fönsterlika nisch-fördjupningar och en stor rundel överst smyckade gafvel, hvars sidolinier äro brutna i 10 trappstegs-lika afsatser och som öfver nyssnämnda rundel har ett afrundadt slut.

Invid norra sidan af nyssnämnda hus låg

Gamla Residens-huset

byggt af trä 1647—1648[2], sedermera troligen till stor del ombygdt och förändradt. Det trähus, som nu der finnes och som eges af Skeppsklareraren M. Lyth, omsluter ett par forntids-minnen som förtjena att nämnas: i ett större rum å nedra botten finnes en 200 år gammal spisel, med omfattning i barock-stil af sandsten, och med målade och förgylda sirater: på hvardera sidan om spisel-öppningen står en naken menniskofigur, och öfverstycket prydes af tvenne adliga sköldemärken, det ena med ett gyllene näckros-blad under en likaledes gyllene sparre i rödt fält, och på sidorna om hjelmprydnaden (en ulf bland flaggstänger) bokstäfverna: AHUS (Achatius eller Åke Hansson Ulfsparre, landshöfding 1645—1648?); det andra sköldemärket har tvenne korslagda röda horn i grönt fält, och på sidorna om den fjäder-prydda hjelmen bokstäfverna: FMK (Fru M… K…?). Midt öfver spisel-öppningen står: Anno 1647. — På trappan, som från en liten förstuga invid nyssnämnda rum leder ned till gården, ligger såsom täcksten en Minnestafla af kalksten, 134 aln i fyrkant och 5 tum tjock, med tvenne i upphöjdt arbete huggna vapensköldar och inskrift, hvilken har följande lydelse:

. . . ghot . vm . trost . alleijne .
m                    a                w
anno  .   1542   .  bleff  .  dette
hus   .  hugget  .  aff  .  moijtzlaff
mobitzer   .

Ladislaw Wobitzer, dansk befallningsman på Gotland 1539—1544, är förut omnämnd. Troligen är denna sten, som förmodligen sutit infattad i en mur, hitflyttad. Huset, som Wobiter byggt, har — gissningsvis — varit någon byggnad i eller vid det närbelägna Wisborgs slott. — På samma Lyth'ska gård ligger bedröfligtvis på ett mycket föraktligt ställe en annan Minnes-sten, 118 aln i fyrkant, med tvenne upphöjda vapensköldar och följande inskrift:

          jens   .    bilde   .   1569    .  fru karine ronnow   .

Jens Bilde var dansk befallningsman åren 1560-1574, och har i Krönikan följande vackra vitsord: »han var from, retsindig og meget elsket af Almuen». Troligen är denna minnes-sten, hvilken, liksom den nyssnämnda, förtjenar en hedersam plats, flyttad hit från slottet. Lyth'ska gårdstomten begränsas mot vester af den gamla stadsmuren, som här hår en hög spetsbågig port, och i närheten, mellan fordna hamnen och det torg, som nu kallas »Donnersplats», stod »Stora Strandporten», nu förstörd. »Lilla Strandporten» är bibehållen: den står ett stycke längre i norr, emellan det fordna »Fiskaretorget» och de nuvarande s. k. »Strandqviorna».

Midt emot Gamla Residenset ligger det ofvan nämnda, till ett nytt hus förvandlade

Gamla Ränteriet,

der länets »Räntekista» en tid varit förvarad, och hvars ruin, med sina grundformer från 12- eller 13-hundratalet och sina ombyggnader i de föl-

  1. Prof. Fr. Rudberg har i »Poggendorf's Annalen d. Physik u. Chemie», B. 39, st. 9, s. 114, härom följande förklaring: Sannolikt finnes på Östersjöns botten en norrifrån kommande kall ström som afkyler det undre jordlagret i den trakt, der källan uppspringer.
  2. En anteckning i Ups. Ak. Palmsch. Saml:r har för nämnda hus byggnads-året 1648; men på spiseln i huset står 1647.