V. S:t Lars.
Södra "Systerkyrkan".
Hvad man med säkerhet vet om S:t Maria, att hon nemligen blifvit uppbygd af tyska Handlande, antages af äldre gotländska författare såsom troligt om kyrkan S:t Lars, af det skäl att här varit tyske »Curati» och prester. I vanligt tal kallas hon och den närbelägna S:t Drotten: »Systerkyrkorna», hvilken benämning antingen uppkommit af dessa båda kyrkors närhet (endast en smal gränd åtskiljer dem) och af deras ungefärliga likhet, eller ock af S:t Jakob's Nanne-kloster, hvilket år 1272 blef stäldt under kyrkoherdens i S:t Drotten inseende och vård, hvadan nämnde nunnor eller »systrar» som af detta förhållande kallades »Drottimoniales», ofta torde hafva besökt gudstjensten i S:t Drotten och dess grannkyrka. Emedlertid har man efter en gammal folksägen äfven följande förklaring af namnet: tvenne rika, men inbördes oeniga och hatfulla systrar (heter det) kunde icke trifvas i samma kyrka, hvarföre de läto bygga hvar sin. I England finnes samma namn och nära på samma saga: i grefskapet York, icke långt från Spurn head, ligga 2:ne små kyrkor, Overthorne och Witherensey, hvilka efter 2:ne systrar i folkspråket benämnas »Sisterkirks». — Uti Wisby' Hospitals Jordebok har S:t Lars namnet S:t Anna, och har troligen, varit invigd till båda dessa helgons ära och ömsevis burit deras namn [1].
S:t Lars (enligt Strelow bygd redan år 1046?) har i sin grundplan formen af ett österländskt kors (med lång- och tvär-stycket af lika längd), och har härigenom samt genom den öfverallt, utom i några af de små, sammantryckta hvalfven mellan pelarne och sidomurarne, herrskande rundbågen och de smala fönstren ett mycket ålderdomligt, så att säga byzantinskt skaplynne. Kyrkan har fyrkantigt chor; och mer än halfcirkelformigt (hästskobågigt) högchor. Vestra kors—armen har tjent såsom stöd för det fordna tornet. Den vestra af korsets armar är vidpass 6 alnar 22 tum lång, 11 alnar 8 tum bred: de öfriga armarna äro något mindre. Sjelfva högkyrkans inre fyrkant är i norr och söder 23 alnar 20 tum; i vester och öster 24 alnar 20 tum intill triumfbågen, som är 11 alnar 20 tum bred. Choret, af lika bredd som triumfbågen, år 14¼ aln långt; högchoret år 6 alnar 13 tum djupt, och under tribunbågen 9 alnar 18 tum bredt, men i hästskobågens största bredd 10 alnar 4 tum. Således är kyrkans hela inre längd i öster och vester 52 alnar 19 tum. Korslinien mellan de fyra pelarna är vid marken i nordvest och sydost 15 alnar 18 tum; i sydvest och nordost 16 alnar 4 tum. Pelarne äro fyrkantiga, med. simpla baser och kapitäler, och 17 alnar 4 tum höga till kapitäl—kransen. De östra pelarne äro 1 aln 22½ tum i fyrkant; de vestra äro något gröfre. Anmärkningsvärdt är, att pelarne upptill luta något utåt, derigenom görande hvalfrymden bredare och mera majestätisk. — Hela kyrkans grundplan, murarna inberäknade, upptager 1,550 qvadrat-alnar.
Kyrkans midtelhvalf har längesedan rasat; de öfriga hvalfkuporna äro qvar; Chorets och högchorets sferiska hvalf må särskilt nämnas för deras ypperliga konstruktion: i århundraden hafva de emot regn och snö stått utan tak och skydd; hvarje vår sipprar vatten från de smältande snödrifvorna genom hvalfvet, och murbruket är mångenstädes alldeles bortfallet, men stenarna sjelfva binda och fasta hvarandra, och de vackra hvalfven hänga qvar.
Högchoret har i södra muren liksom spår af ett (förstördt) Sedile; det upplyses af 3:ne små, rundbågiga fönster, med smyger och skråa platter ut- och invändigt, omkring 2 alnar höga, 18 à 20 tum breda, och jemte dessa, åt söder, ett troligen sednare, omkring 3½ aln högt, 1 aln bredt fönster. I chorets södra vägg är ett stort rundbågigt, i sednare tid till en del vårdslöst igenmuradt och nu ungefärligen fyrkantigt fönster, ursprungligen 4½ aln bredt (i inkant) och 7 alnar högt. — I muren af kyrkans norra kors-arm finnas 2 fönster, nära 1 aln breda och 9 alnar höga, med smygar in- och utåt, som i inkant äro 3 alnar 18 tum vida; de i södra kors-armen midtemot sittande äro ungefär lika, men med fint trappstegsformiga platter; i vestra kors-armen sitter ett fönster som är 1½ aln bredt, och i södra ändan af kyrkans östra mur ett smalare: alla rundbågiga och siratlösa.
I norra, vestra och södra kors-armarna äro stora dörr-öppningar, invändigt 3 alnar 5 tum breda. och omkring 8 alnar höga under inre platta hvalfvet; utåt hafva de rundbågiga porthvalf; den vestra portalen har särdeles prydliga baser och kapitäler, och har 2:ne qvarsittande rundbågar; de 2:ne kolonnerna å hvardera sidan äro borta. Den södra och förnämligaste är i sednare tid tillmurad och utåt beklagligen alldeles bortskymd af ett vidbygdt hus, f. n. ett färgeri, från hvars vind man med ljus och lykta kan upptäcka och beundra öfra delen af den ståtliga portalen, i hvars kapitäler märkas s. k. spikhufvuds-ornamenter. — Hela murens tjocklek är 3 alnar 20 tum. — I chorets södra mur är den s. k. Prestporten, en liten rundbågig dörr, 4 alnar hög och 1 aln 10 tum bred. Dess yttre framställer vackra och starka rundbågs-former: å hvardera sidan om den smala portöppningen äro 2:ne
- ↑ Spegel och efter honom Schumacher skrifva: »S:t Lars eller Ryska kyrkan». Däremot Strelow och Wallin m. fl. skilja dessa namn och kyrkor åt, hvilket ock bekräftas af traditionen, enligt hvilken Ryska kyrkan legat öster om S:t Maria's södra kyrkogata, på n. v. Lallér'ska och Ihre'ska tomterna. Gamla personer kunna ännu omtala de ruiner, som af »Ryss-kyrkan» på nämnda tomter qvarstodo det första året af detta århundrade. År 1802 blefvo de sista qvarlefvorna nedrifna. — Om den serdeles lifliga handelsförbindelsen mellan Wisby och Ryssland (och isynnerhet Nowgorod) är i Inledningen kortligen ordadt.
