16
slipade korta kolonner med förstörda, men ursprungligen rikt ornerade kapitäler: af dessa uppbär det yttre kapitälet en hvilande lejon-figur, på hvilken den yttre af de båda grofva rundbågarna har sitt stöd. Beklagligen har detta interessanta parti blifvit af tidens tand och menniskohand mycket skadadt. — I norra chorväggen är en rundbågig 1½ aln bred, 2 alnar 19 tum hög, tillmurad dörr, som troligen gått in i någon nu förstörd sakristi-byggnad in id norra muren. I nordvestra delen af kyrkan är i muren ett litet rum (en penitents-cell?), med rundbågig ingång, som kunnat stängas: detta rum är 1 aln 20 tum bredt, 4 alnar 9 tum långt och omkring 4 alnar 18 tum högt, med en liten rundbågig, 18 tum hög och 7 tum bred ljus-öppning mot vester, och i öfra delen af östra väggen en stor hvelfd nisch , hvilken fordom synes hafva haft dörr — I sydöstra delen af kyrkan finnes också en stor nisch eller cell, med en liten ljusöppning, och öppen inåt södra kors-armen. — En annan märklig fördjupning, liksom början till en gång inne i muren, finnes högt uppe i östra mur-smygen af det östra fönstret öfver norra portalen.
Denna kyrka är synnerligen märkvärdig för det system af gångar, som finnas i murarna, och som ega stora, fordom genom pelare två- och tre-delade öppningar inåt kyrkan. Man gissar, att dessa gångars bestämmelse varit, att vid de stora kyrkohögtiderna bereda större utrymme för åskådare och åhörare; andra mena, att man från dem vid nämnda tillfällen liksom draperat kyrkväggarna med tapeter, fanor och täcken; eller att man i dem anställt högtidliga processioner med sång, hvilka än synts och hörts och än försvunnit, och derigenom gjort ett för de katholska känselsinnena retande intryck. Emedlertid förtjena dessa gångar en kort bcskrifning.
Från östra muren af norra kors-armen ända till södra muren af södra kors-armen, genom rundbågiga dörr-öppningar, går gången, i många afsatser, än uppför, än utför, genom kyrkans norra, vestra och sydvestra, mångvinkliga murar, stundom tvert igenom fönstersmygarna, och räcker sålunda vidpass 100 alnar. Inåt kyrkan finnas 8 större, med 2 eller 3 rund-bågar samt med en eller två numera förstörda midtelpelare prydda öppningar, och 5 lägre och smalare, rundbågiga gluggar, samt utåt flera små lufthål, och på vestra sidan en tillmurad dörr. Taket i gången är styckevis trappstegsformigt brutet, följande trappans botten med parallelt zigzag. Emot söder öppnar sig öfver denna hufvudgång en öfre gång, dit man blott på stege kan komma, och som leder in i södra muren, afbrytes der af det ena fönstrets smyg, men fortsättes igen genom den mellan de båda fönstren befintliga muren, och stannar slutligen vid det andra fönstrets smyg. Från denna öfre gång, som äfven har stora öppningar inåt kyrkan, kommer man, ungefär i sydvestra hörnet, på stege upp i en tredje och ännu högre gång, som leder upp i kyrkans torn. Således finnes det i kyrkans sydvestra murpartier gångar i 3:ne afdelningar, den ena öfver den andra, och först den öfversta är obeqväm för vandraren upp på takhvalfvet. — Från samma ingång i norra kors-armen, der nyss nämnda hufvudgång begynner, leder ock en annan, skadad trappa, med krökning åt söder, upp på chorhvalfvet, och derifrån är en illa gjord, fyrkantig öppning in åt kyrkan öfver thriumfbågen.
Ofvanpå hvalfvet af vestra kors-armen märkes den omkring 12 eller 14 alnar höga stenfoten till den fordna tornspiran, om hvars form ingen uppgift finnes. Nämnda stenfot är invändigt 14½ aln i norr och söder, och 13 alnar 10 tum i öster och vester. Östra väggen är nästan helt och hållet, och den södra till en del, nedrasad. I hvardera af södra, vestra och norra sidorna finnas 2:ne, 7 alnar höga, spetsbågiga öppningar för klockljudet; utåt finnes på hvarje sida mellan de båda ljud-öppningarna ett med dem lika, fördjupadt, af tegel fyldt samt med 2:ne spetsbågar, en midtelpelare och en rundel öfverst i ogiven prydt blindfönster. — Nämnda ljud-öppningar äro ungefärligen 1 aln 18 tum breda. Det östra fönstret på södra sidan är nedrasadt, det vestra på norra sidan är omändradt till ett lägre och vidare, och är 2 alnar 40 tum bredt, 4½ aln högt, och har stickbågigt täckhvalf. Hål efter stock-lager synas invändigt en aln under fönstren. — Tornmurens höjd från marken är vidpass 50 alnar.
Hvad kyrkans yttre angår må särskilt nämnas, att högchoret prydes, en aln &Vyer fönstren, utaf en fortlöpande rundbågig gesims, och vidpass ½ aln öfver denna är en rad af ungefär 1 aln framspringande, omkring 12 t. höga och något smalare, fyrkantiga och inåt afsnuddade stenar, liknande stock-ändar.
Ofvanpå äro äfven denna kyrkas hvalf bevuxna med gräs, träd, merändels Oxel (Sorbus Scandica) och Fläder, samt buskar, vanligen Mispel (Mespilus cotoneaster, L.). På hvalfvet finnas talrika Munktegels-fragmenter. För den, som letat sig dit upp genom de villsamma gångarna, erbjuder det grönskande hvalfvet, der man varsamt bör färdas i gångstigarna, mången angenäm hviloplats och en vidsträckt utsigt.
Denna vackra kors-kyrka, den enda af denna form i Wisby, skulle utvändigt med sina många utsprång och vinklar skänka en herrlig anblick; men kyrkan är beklagligen till en stor del bortskymd utaf vid alla dess sidor fästade simpla och vanprydliga byggnader.
Om helgonet S:t Lars, åt hvilken denna kyrka hufvudsakligen var invigd, må här i korthet antecknas: Laurentius var en kristen lärare, Archidiaconus och almose-utdelare i Rom under Kejsar Valeriani tid. Denne, som anställde stor förföljelse mot den unga kristna församlingen, befallte Laurentius att offra åt afgudarna, samt att uppgifva, hvarest han hade kyrkans egodelar undangömda. Intetdera hörsammades af den ståndaktige
