läraren. Då bjöd tyrannen, att man skulle lägga den fromme presten på ett jernhalster och ställa detta öfver kol-eld. Sjelf åskådade Kejsaren Laurentii plågande. Men den helige mannen röjde icke det minsta tecken till smärta eller klagan. När han en stund legat öfver elden, sade han till Kejsaren: »Nu tyckes mig den ena sidan vara nog stekt — tag utaf den, och ät, medan den andra åt dig tillredes». Så afled han tåligt, prisande Gud midt i dödens qval. Hans dödsdag var den 10 Augusti år 264, hvilken dag bär hans namn, och på hvilken S:t Lars' mässa firades öfver hela den kristna verlden. — Under Medeltiden var det vidskeplig folktro, att martyren S:t Lars kunde med sitt klockeljud dämpa och utsläcka kötsens begärelse. — I många städer (i Sverige uti Lund, Wisby, Sigtuna, Upsala m. fl.) invigdes kyrkor och gillen till hans ära.
Om S:t Lars' Gille i Wisby vet man ej mycket. Gilles-huset förmodas hafva legat i närheten af kyrkan. Gillet hade 2:ne klämmor eller sigiller, båda aftecknade i G. Wallin's »Gothländska Samlingar» (I:116): båda aflångt ovala och föreställande S:t Lars, hållande ett halster i ena handen; men det ena är en tredjedel större än det andra. Den större klämman, som nu förvaras i Wisby' Läroverks historiska samlingar, har till omskrift:
† S' fratrum : de : convivii : sti laurentii.
(d. ä. S:t Lars' Gilles-bröders Sigill). — Detta sigill är nära 4 tum långt och nära 3 tum bredt, samt har figur och omskrift djupt och prydligt graverade. — Hvarest det mindre sigillet nu finnes, är (för förf:n) obekant: enligt Wallin's afteckning hade det följande omskrift:
† S' gild'. saci laurentciv ¤. i visby.
Af S:t-Lars-kyrkans tyska presterskap uppräknas några i Wallin's »Gothl. Saml:r», der också den mening är framställd, att kyrkan icke blott haft en tysk församling, utan specielt att hon »först blifvit anlagd af köpmän från Wismar, som på Gothland handlat, och till en stor del satt sig neder her i Wisby»; härför anförer den lärde Biskopen dock intet annat skäl, än att staden Wismar haft detta helgon till sin skyddspatron, och — såsom hans ord falla sig — att »Wismar-boerne föra S. Lars med Halstret i sina Riksdaler».
VI. S:t Drotten.
Norra "Systerkyrkan".
Om betydelsen af denna kyrkas namn finnas olika meningar: några härleda namnet från det tyska ordet »Drey», och anse i följd deraf namnet betyda lika med Trefaldighet, alltså: Helga Trefaldighets-kyrkan; några förmena, att Drotten är en sammandragning af Dorothea; andra deremot, och med bättre skäl, härleda namnet från det forn-nordiska »Drott» (Isl. »Drottinn»), Herre, Konung, alltså: Vår Herres[1] kyrka, Templum S. Salvatoris, såsom kyrkan är benämnd på en gammal Wisby-karta.
För denna kyrkas byggnad har Strelow årtalet 1086, dock utan något bevis.
Den egentliga kyrkans grundplan är nästan qvadratisk: 25¼ aln lång, 24 alnar 14 tum bred invändigt. Öppningen under thriumfbågen är märkligt smal: dess bredd är nemligen endast 6 alnar; dess höjd vidpass 14 aln., och murens tjocklek är der 2 alnar 15 tum. Choret är 12 alnar 16 tum i fyrkant. Det något mer än halfcirkelformiga högchoret är under tribunbågen 10 alnar 18 tum bredt, och 7 alnar 6 tum djupt. Hvalfbågen, som leder in till Förhuset, är 10 alnar hög, och muren der vidpass 3 alnar tjock. Förhuset 9 alnar långt. Hela kyrkan invändigt är alltså omkring 60 aln. lång, och dess grundplan upptager 1,700 qvadrat-alnar.
Kyrkan har haft fyra fristående pelare och nio hvalfkupor, hvilket kan synas af de på sidomurarna qvarsittande hvalffötterna och de något spetsiga kantbågarna, äfvensom af de med sidokolonner försedda halfpilastrerna vid murarna. Chorets och högchorets hvalf äro nedrasade. Kyrkans stående murar äro nu omkring 16½ alnar höga.
Högchorets 3:ne fönster äro rundbågiga och mycket små, med skråa platter och smyger: deras mått äro vidpass 16 tum i bredd och 2 aln. 10 t. i höjd; det medlersta af dem, som är något större, är skamligt tilltäppt af en skorsten från ett närstående hus. Jemte dessa är mot söder ett högt, smalt, förstördt fönster. — I chorets södra mur är ett förstördt, troligen spetsbågigt, fönster, och på dess båda sidor synas märken efter tillmurade, smala, rundbågiga (äldre) fönster. — Södra sidoskeppets 2:ne vestligaste fönster äro 1 aln 16 tum breda och 4 alnar 18 tum höga, med skråa platter in- och utvändigt: dessa begge fönster äro till en del täckta af ett invid kyrkans södra yttermur sednare bygdt kapell. På samma södra mur, åt öster, är ett större, spetsbågigt, trebladigt fönster. Norra sidoskeppet har varit upplyst af ett på midten af sidomuren sittande större och förstördt, troligen spetsbågigt, fönster, och har på hvarje sida. derom 2:ne fönster lika de mindre å södra sidan.
- ↑ Ett vigtigt bidrag till redande af denna fråga innehåller nedanstående utdrag ur en gammal sång, bruklig vid Julgillena:
»Sjelfver Jesus Christus ledsagar oss till by:
»Drickiom vi det första sinne
»Wårs Drottins minne.»(Afzelius, Sagohäfder, 2: 132.)
