98
har redan gjort allt i ordning för att resa i natt, som kommer.
— Ah, se där är herr de Monsoreau! sade Bussy; hädanefter är det för er ej att tänka på någon hvila hvarken natt eller dag.
Bussy såg spefull ut, då han sade detta, och hertigen kastade en genomborrande blick på Monsoreau.
Denne hade vid Bussys ord bleknat liksom förra gången och fått samma hemska utseende.
13.
Huruledes Bussy återfann både porträttet och originalet.
Klockan fem på eftermiddagen återvände konungen med hela sitt hof till Paris genom förstaden Saint-Antoine, liksom hade han haft en aning om hertigens af Anjou önskan.
Grefve de Monsoreau hade tagit afsked af furstarne under förevändning att genast begifva sig till Fontainebleau.
Då sällskapet passerade förbi Bastiljen, gjorde konungen sina vänner uppmärksamma på fästningens stolta och dystra utseende, liksom för att påminna dem om, hvad som väntade dem, i fall de händelsevis skulle bli hans fiender.
Många förstodo meningen och fördubblade sin uppmärksamhet mot hans majestät.
Under tiden sade hertigen af Anjou helt sakta till Bussy, som red bredvid honom:
— Se åt höger, Bussy, och gif akt på det där lilla trähuset, som på sin gafvel har en madonnabild; följ sedan med ögat raden utåt och räkna fyra andra hus.
— Godt, sade Bussy.
— Det är det femte i ordningen, fortfor hertigen, det som ligger midt framför gatan Sainte-Catherine.
— Jag ser det, nådig herre. Märker ni, hur fönstren öfverallt fyllas af nyfikna?
— Undantagandes det hus jag menar, sade hertigen; där äro alla fönster stängda.
