126
— Jag går in därpå.
— Vidare, att ni åt mig öfverlämnar omsorgen att bestämma hviloställena under vägen; alla mina försiktighetsmått skola endast afse samma mål, nämligen att hjälpa er undkomma hertigen af Anjou.
— Om ni, min herre, som ni påstår, verkligen älskar mig, så äro våra intressen gemensamma; jag har således ingen invändning att göra.
— Slutligen anhåller jag, att ni måtte godkänna den boning, jag skall utse åt er i Paris, hur enkel och aflägsen den än må vara.
— Jag begär ingenting högre än att få föra ett obemärkt lif; och ju enklare, ju aflägsnare bostaden blir, desto bättre anstår den en flykting.
— Då äro vi ense i alla punkter, min fröken, och för att handla i enlighet med den af er utstakade planen, återstår mig således ingenting annat än att betyga er min ödmjuka vördnad, att skicka er en tjänarinna och utstaka den väg, ni bör följa.
— Och jag å min sida vill handla lika ädelmodigt som ni, svarade jag; håll ni era löften, och jag skall hålla mina.
— Jag önskar ingenting högre, sade grefven, och detta löfte försäkrar mig om, att jag snart skall bli den lyckligaste bland dödlige.
Härvid bugade sig grefven och lämnade rummet.
Fem minuter därefter inträdde Gertrud.
Den goda flickans glädje var stor, ty hon hade trott, att man för alltid ville skilja henne från mig. Jag berättade henne nu allt; jag behöfde någon, åt hvilken jag kunde meddela mina planer, någon, som kunde bispringa mig vid deras utförande och som, i fall så behöfdes, kunde lyda vid första vink. Grefve de Monsoreaus eftergifvenhet förvånade mig; jag fruktade något svek i afseende på den öfverenskommelse, som nyss blifvit ingången oss emellan.
Just som jag sagt Gertrud allt detta, hörde vi hofslagen af en häst. Jag skyndade till fönstret och såg grefven i galopp återvända samma väg vi kommit. Men hvarför han sålunda återvände i stället för att färdas vidare, detta kunde jag ej förstå. Han hade dock uppfyllt första villkoret, i det han återgifvit mig Gertrud; han uppfyllde nu det andra, i det han aflägsnade sig; jag hade således ingenting att beklaga mig öfver. Dessutom, åt hvilket håll
