6
och fryntliga ansikten. Kommen; denna natt skola de goda siktas från de onda; i morgon bittida skall man kunna skilja hvetet från agnarna. Kommen, mina herrar: I, som kunnen skrifva, kommen och skrifven; och I, som icke kunnen skrifva, kommen ändå och anförtron edra namn antingen åt mig, mäster La Hurière, eller åt min medhjälpare, herr Croquentin.
Herr Croquentin, en ung glop i hvit tröja och vid hvars gördel hängde en knif och ett skriftyg, uppskref verkligen på förhand grannarnes namn och i spetsen för dem sin värde husbondes, mäster La Hurières.
— Lefve mässan, mina vänner! skrek med full hals värden på Vackra stjärnan; lefve den heliga religionen, lefve mässan, uff!
Härvid var han nära att kväfvas af ansträngning och trötthet, ty denna entusiasm hade räckt sedan klockan fyra på eftermiddagen.
Följden var, att många, lifvade af samma nit, själfva tecknade sina namn på La Hurières lista, om de kunde skrifva, och kunde de det icke, uppdrogo de åt Croquentin att göra det.
Saken var så mycket mera smickrande för La Hurière som kyrkan Saint-Germain-l'Auxerrois låg i grannskap och kunnat göra honom hedern stridig; men lyckligtvis voro de trogna talrika på denna tid, och i stället för att skada hvarandra skaffade tvärtom de båda ställena hvarandra kunder; de som ej kunnat intränga i kyrkan för att på högaltaret, där anteckningen skedde, få uppskrifva sina namn, försökte smyga sig fram till den disk, där La Hurière förrättade sin sekreteraresyssla; och de, som hos La Hurière förfelat sitt syfte, hoppades bli lyckligare i Saint-Germain-l'Auxerrois.
Då La Hurières och Croquentins listor voro fulltecknade, lät den förstnämnde oförtöfvadt säga till om tvenne nya. Han var helt stolt öfver sin framgång, hvilken skulle höja honom i hertigens af Guise tanke och slutligen förskaffa honom den högt uppsatta plats, hvarefter han så länge sträfvat.
Nu såg man en högväxt man tränga sig fram genom massan; medelst knuffar och sparkar banade han sig väg och lyckades slutligen komma fram till Croquentin. Han tog pennan ur en hederlig borgares hand och skref på en
