- hwærva vända sig, swælghia svälja, swælla, swælta, vælla saknas älst w, v före u t. e. hurvo, hurvin, men redan i ä. fsv. börjar v och i y. fsv. även w att återinföras, t. e. vullo, hwurvin o. d.
-
hiælpa (ä. hialpa) hjälpa halp hulpo hulpin Så gå biærgha (även bærgha efter 1 ovan, båda dock vanligen efter 1. sv.; även byrghia efter 4 nedan) bärga, giælda (pret. galt; i y. fsv. även 3. sv.) gälda, skiælva skälva, spiærna spjärna, stiælpa (i y. fsv. även 3. sv.) stjälpa.
-
spinna span spunno spunnin Så gå t. e. binda (pret. bant), brinna (även brænna enligt 1 ovan), brista (i västgötska källor även bræsta), klinga (även 1. sv.), springa (pret. sprak, y. sprang), stinga (pret. stak). Om behandlingen av v, w i vinda (pret. vant), vinna och þwinga (oftast 1. och i y. fsv. även 3. sv.) se ovan under 1.
-
bryggia brygga brag bruggo bruggīn Så går ock þrysk(i)a (även þriska efter 3 ovan) tröska. I y. fsv. kan thryska gå efter 1. och bryggia efter 3 sv.
-
siunka (sionka) sjunka sank sunko sunkin Så gå siunga sjunga, sliunga (i y. fsv. även 3. sv.) slunga, stiunka studsa, skvätta.
- Alldeles oregelbundna äro:
bryghþa förebrå brā, y. fsv. brādhe y. fsv. brādho — varþa (ä. værþa) varda varþ, vart (v)urþo, y. vorþo (v)urþin, y. vorþin
Anm. 1. Pret. pl. lånar stundom o fran part. pret. (se anm. 2), t. e. holpo hjälpte.
Anm. 2. Part. pret. har i ä. fsv, sällan, i y. fsv. ofta o i st. för u, t. e. holpin hulpen, borghin burgen o. d. I y. fsv. kan, ehuru sällan, i lånas från inf. i siungin, siunkin,
§ 158. Klass 4. Paradigmer:
-
bæra bära bar bāro borin, burin